Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges radio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nuvarande programchefen i Göteborg Julius Rabe och 1930 tillsattes en
särskild foredragschef, nuvarande riksprogramchefen Yngve Hugo. 1931
organiserades en särskild avdelning för radioteater med Per Lindberg som
ledare. Denne efterträddes år 1932 av Carl Anders Dymling, vllken senare
år 1935 efterträdde Julius Rabe som riksprogramchef. Samma år utnämndes
Hjalmar Gullberg till teaterchef. År 1943 lämnade dr Dymling Radiotjänst
och efterträddes av direktör Yngve Hugo. Till dennes efterträdare som
foredragschef utsågs fil. dr Ingvar Andersson. Radiotjänsts nuvarande
organisation framgår av schemat på sidan 408.
Radiotjänsts första stora filialer anlades i Malmö, Göteborg, Sundsvall,
Östersund och Boden. Samtidigt fungerade privata rundradiostationer i ett
flertal städer som ombud åt Radiotjänst. Sedermera har de privata
rundradiostationerna i allt större utsträckning övertagits av Telegrafstyrelsen,
och Radiotänst har byggt upp en självständig ombudsorganisation i hela
landet samt anlagt studios i de flesta städer av betydenhet.
Hur ställer man klockan efter tidssignalen?
12*55 m 58 57“ 58“ _ m 12*Jé“ 12*57“ »’ss" n’s»”’ 13*00 01
Var och en av de vågräta linjer- ven X i morsealfabetet ( — .
na i detta schema representerar era
minut mellan kl. 12.55 och 13.00.
Varje vågrät linje är genom lodräta
streck delad i 60 lika delar, var
och en motsvarande en sekund.
Strecken (—) och punkterna (.)
ange de exakta tiderna för de
signaler som utsändas. Varje streck
motsvaras i tidssignalen av en mer
eller mindre utdragen ton och
punkterna av en mycket kort ton, och
under de fem minuter, som
tidssignalen sändes, höres följande
signaler.
Under den första minuten (12.55
—12.56) sändes i början av varje
sekund ett streck, som är ungefär
en halv sekund långt, utom under
sista sekunden, som helt utfylles av
strecket.
Under den andra minuten (12.56
—12.57) markeras varje sekund t.
o. m. den femtionde av en punkt.
Efter en paus på 5 sekunder
avslutas minuten med ett långt streck på
5 sekunder, som slutar precis kl.
12.57.
Under den tredje minuten (12.57
—12.58) sändes fem gånger boksta-
varvid det sista strecket slutar på
jämnt tiotal sekunder. Härefter
kommer den egentliga tidssignalen,
som efter de bokstäver, som nu
följer, och deras inbördes ordning fått
namnet ONOGO-signalen. Den tredje
minuten avslutas nämligen med
bokstaven O i morsealfabetet (—–––-).
När det sista strecket sänts ut, är
klockan alltså 12.58.
Under den fjärde minuten (12.58
—12.59) sändes fem gånger
bokstaven N (-—.), och här är det
punkten, som markerar jämnt
tiotal sekunder. Den fjärde minuten
avslutas liksom den föregående med
bokstaven O, och klockan är
sålunda 12.59, just som sista strecket i
denna bokstav slutar.
Under den femte minuten (12.59
—13.00) sändes fem gånger
bokstaven G (— •—■ .), och även här
infaller punkten på jämnt tiotal
sekunder. Den femte minuten
avslutas på samma sätt som de båda
föregående med bokstaven O. När
det sista strecket i denna bokstav
förklingat, är klockan alltså precis
13.00.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
