Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bibliotekens kataloger äro vanligen utskrivna på kort och i allmänhet av
två slag: författar- och titelkatalogen, som upptar författarnas namn och
vissa boktitlar ordnade alfabetiskt, och den systematiska katalogen, som är
indelad efter fack motsvarande böckernas uppställning på hyllorna. De
större biblioteken ha därutöver ofta en ämneskatalog, som förtecknar
böckerna efter de speciella ämnen, som de behandla. På katalogkortet angiva
bokstäver i ena övre hörnet, på vilket fack boken är placerad. Vill man
undersöka, vilka böcker av en viss författare som biblioteket äger, slår man
i författarkatalogen på författarens namn. Samma katalog använder man,
om man vill undersöka, om biblioteket äger en bok med en viss titel. Vill
man undersöka, vilka böcker biblioteket äger inom ett visst fack, slår man
i den systematiska katalogen på detta fack. Vill man undersöka, vilka böcker
behandlande ett visst ämne biblioteket äger, söker man i ämneskatalogen
under detta ämnesord.
De större biblioteken ha fackutbildad personal, som gärna står låntagarna
till tjänst med upplysningar.
Svenska Akademien.
Svenska akademien instiftades 1786 av Gustav III med franska
akademien som förebild. Enligt stadgarna, som Gustav själv stadfäste, har
akademien till uppgift att verka för svenska språkets upparbetande såväl
i vetenskap som skaldekonst och vältalighet. Man skulle därför utge en
svensk grammatik och en ordbok. Efter flera misslyckade försök
utarbetas nu sedan 1884 den historiskt-entymologiska »Svenska akademiens
ordbok», som är synnerligen vidlyftig och skall registrera alla svenska
ord. Akademien har även för praktiskt bruk utgivit »Ordlista över
svenska språket» i ett band. Sin egentliga insats i svenskt litterärt liv
gjorde akademien genom att litteratörernas anseende höjdes då sådana
kommo att sitta i samma församling som rikets högsta ämbetsmän.
Gustav III bestämde antalet ledamöter i Svenska akademien till
ader-ton. Den officiella benämningen på en ledamot är »en av de aderton i
Svenska akademien». Olika grupper representeras i akademien, dels
författare dels kritiker dels höga herrar. Akademien förnyar sig genom val.
Akademien har enskilda sammanträden var torsdag under sju månader
av året. En gång varje år, på akademiens högtidsdag, Gustav II Adolfs
födelsedag den 20 dec., sammanträder akademien offentligt under solenna
former. Medlemmar av kungahuset är närvarande och högtidliga tal
hållas. Antingen talar någon ny medlem över sin företrädare eller talar
en medlem över någon avi’den, förtjänt svensk man, oftast en författare.
Nya medlemmar ta sitt inträde och hälsas.
Akademien väljer inom sig tre ämbetsmän, direktör och kansler på ett
halvt år och sekreterare på livstid. För närvarande är Anders Österling
akademiens ständige sekreterare.
S5n största betydelse har akademien numera genom Alfred Nobels
beslut att låta akademien dela ut nobelpriset i litteratur. För att rätt
fullfölja detta uppdrag har akademien upprättat »Svenska akademiens
NobelbibPotek», som har Sveriges rikhaltigaste samling av utländsk
modern skönlitteratur. Biblioteket är beläget i Börshuset vid Stortorget i
Stockholm där akademien har sina lokaler och där även sammanträdena
äger rum.
1. JustUierådet Birger Wedberg
(1931).
2. Professor Martin Lamm (1928).
3. Professor Henrik Schiick (1913).
4. Förf. Sigfrid Siwertz (1932).
5. Prof. Bengt Hesselman (1935).
6. Dr. phil. Sven Hedin (1913).
7. Förf. Hjalmar Gullberg (1940).
8. Förf. Pär Lagerkvist (1940).
9. Professor Einar Löfstedt (1942).
10. Professor Fredrik Böök (1922).
11. Professor Nils Ahnlund (1941).
12. Författaren Bo Bergman (1925).
13. Förf. Anders Österling (1919).
14. Förf. Per Hallström (1908).
15. Förf. Elin Wägner (1944).
16. Biskop Tor Andræ (1932).
17. Landshövding Hjalmar
Hammarskjöld (1918).
18. Förf. Gustaf Hellström (1942).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
