Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geografi - Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ska öarna 382.000 km2, Formosa och
Pescadoresöarna 36.000 km2. Korea
221.000 km2, Kvantung 3.400 km2,
Syd-Sachalln 36.000 km2.
Folkmängd 1939: 104,1 mill.
(därav 72,5 mill. på japanska öarna),
153 pr km2, årlig tillväxt 1,4 %.
Befolkningsförhållanden: födelse-
procent: 3,06, dödlighetsprocent 1,7)3.
Medellivslängd: män 46,92, kvin-
nor 49,63. Främmande folkelement:
29.000, varav 15.000 kineser, 8.000
vita.
Besittningar i Stilla havet 2.100
km2, 127.000 inv. — Manchukuo,
se Kina.
Mynt: 1 yen = 100 sen =: 100
rin. Kurs 2/5 1944: 1 yen = 1,02
sv. kr.
Yrkesfördelning: 50 % i lantbruk,
19 % i hantverk och industri, 31
% i övriga näringar.
Exportvaror: silke,
manufakturvaror, te, konserver, trävaror,
maskiner, malmer m. m.
Handel: införsel 1938: 2.641,1 mill.
yen, utförsel: 2.667,5 mill.
Handelsflotta: 2.337 fartyg med
sammanlagt 5.630.000 bruttoton.
Fackföreningar: 340.000
medlemmar.
KINA.
(Ta Tschung Hua Ming Kuo)
Republik sedan 1912. President
för det fria Kina marskalk Chiang
Kai-shek, tilltr. 1932.
Huvudstäder: Peking 1.556.000
inv., Nanking 1.019.000 inv., för
tillfället Chungking 635.000 inv.
Areal: 11.103.000 km2.
Folkmängd: c:a 470 mill. inv., c:a
42 pr km2.
1. Egentliga Kina: 5.520.000 km2, c:a
412 mill. inv.
Mynt: 1 dollar = 100 cents.
Kurs 2/5 1944: Shanghai 100
Central res. $ = 2,00 sv. kr.
Peking 100 Fed. res. 8 := 10,00
sv. kr.
Exportvaror: animaliska pro-
dukter (levande djur, kött, ägg),
malmer (järn, tenn, antimon,
wolfram etc.), kol, silke,
växtfib-rer. oljor, te, spannmål m. m.
Handel: införsel 1938: 886,2
mill. 8. utförsel 762,6 mill.
Handelsflotta: 249 fartyg med
sammanlagt 473.000 bruttoton.
Fackföreningar: 711.000 med-
lemmar.
Kinas biland: Dessa äro
antingen självständiga unionstater
eller helt oavhängiga av
moderlandet.
2. Sinkiang (östturkestan): 1,4 mill.
km2, 4,4 mill. inv., huvudstad
Umrumchi.
3. Mengkukuo (Inre Mongoliet):
507.000 km2, 5,5 mill. inv.,
huvudstad Kalgan. Inre Mongoliet är
nu en av japanerna behärskad
sedan 1937 federativ stat och
består av 3 autonoma territorier.
President sedan 1938 Teh Wang.
4. Tibet: 736.000 km2, 3,7 mill. inv.,
munkfristat. Regent Dalai Lama,
utsedd 1939. Residensstad: Lhasa,
20.000 inv. 20.000 inv.
5. Yttre Mongoliet (Bagada
Nairam-takhu Mongol Arat Olos, d. v. s.
mongolfolkens republik): 1.550.900
km2, 1,9 mill. inv. Folkrepublik
upprättad 1921. Huvudstad
Ulan-Bator-Chota (tidigare kallad
Ur-ga) 100.000 inv.
6. Tannu Tuva: beläget i
nordligaste Mongoliet, 165.000 km2,
70.000 inv. (50.000 nomadiseran-
de sojoker, 12.000 ryssar).
Oavhängigt av Kina 1921,
sovjetrepublik 1924. President M. Tonduk.
Huvudstad: Kyzyl-Hoto (Khem-
Belder).
7. Manchukuo (Manchetikuo):
1.303.000 km2, 43 mill. inv. (1940),
42 pr km2. M. hör officiellt till
Kina men är i realiteten sedan
1931 under japanskt välde, sedan
1934 i form av ett kejsarrike
under japansk överhöghet. Kejsare
Henry Pu Yi, född 1906, tilltr.
1934 under namn av kejsar
Kang Teh. Huvudstad Hsingking,
482.000 inv. — Exportvaror:
sojabönor, kakao, olja, kol, järn
och stål, hirs. Handel:
införsel 1938: 1.274 mill. yen,
utförsel: 725 mill. Manehurisk yen =
japansk.
NEPAL.
(Gurcha Radj)
Oavhängigt kungarike i Himalaya,
i union med Storbritannien sedan
1816, Shah Trihubana Bir Bikram
(född 1906, tilltr. 1911).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
