Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storpolitik - Sovjetunionens expansion, av Tryggve Byström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Storpolitik
detta etniskt samhörande
unionsrepublikerna Ukraina och Vitryssland.
Polen kompenserades med till
omfattningen ej definitivt fastställda
tyska områden i väster.
Tjeckoslovakiens territorium utrymdes
kort tid efter den tyska
kapitulationen, men den tjeckoslovakiska
regeringen fann det lämpligt att i
juli 1945 avträda det s. k.
Karpato-Ukraina, landets östligaste och
övervägande av en’ ukrainsk
folkgrupp befolkade del, till
Sovjetunionen och. unionsrepubliken Ukraina.
Det avträdda området omfattar
12.000 km2 och har nära 1 milj.
invånare.
Den allierade ockupationen av
vissa delar av Iran, skulle enligt en
(överenskommelse mellan de
allierade och iranska regeringen
upphöra sex månader efter krigsslutet.
Då de ryska trupperna i motsats
till I de , västallierades icke lämnat
landet vid denna tidpunkts inträde
i mars 1946, anförde Iran klagomål
hos Förenta nationerna. Frågan
löstes emellertid genom direkta
förhandlingar mellan parterna, varvid
Sovjetunionen gick med på att
verkställa utrymningen under april
månad men samtidigt tillförsäkrade sig
medbestämmanderätt över
exploateringen av de nordiranska
oljetillgångarna genom en
överenskommelse om bildande av ett rysk-iranskt
oljebolag. Denna har dock ej
ratificerats av iranska parlamentet, och
en av ryssarna gynnad
kommunistiskt färgad separatiströrelse i
gränsprovinsen Aserbeidjan (ej att
förväxla med den ryska unionsrepubliken
med samma namn) har krossats.
Stöd från Förenta staterna har
un-! der senare tid gett Iran en, viss
garanti mot vidare ryska framstötar.
Ryska trupper lämnar Bornholm i
april 1946
46
Samtidigt med Japans
kapitulation i augusti 1945, slöts mellan
Sovjetunionen och den kinesiska
centralregeringen ett
vänskapsfördrag, som reglerade ett antal både
gamla och nya frågor. Den ryska
. ockupationen av Mandchuriet skulle
upphöra ’efter tre månader, men
Sovjetunionen tillförsäkrades rätt
att tillsammans med Kina under 30
år kontrollera flottbasen Port
Arthur och hamnstaden Däiren (Port
Dalnyj) och under samma tid
deltaga i de mandchuriska järnvägarr
nas administration. Sovjetunionen
förband sig vidare att avstå från
all inblandning i det kinesiska
inbördeskriget qch i gränsprovinsen
Sinkiangs angelägenheter, medan
den kinesiska centralregeringen å
sin sida erkände Yttre Mongoliets
(Mongoliska folkrepublikens)
självständighet. Därmed hävdes alla
gensagor mot Sovjetunionens redan i
slutet av 1944 genomförda
annektion av Tannu-Tuva (Tuvianska
republiken), som kineserna
betraktade som en del av provinsen Yttre
Mongoliet men som länge stått under
ryskt beroende. Detta förvärv hade
ökat Sovjetunionens territorium med
ytterligare 165.000 km2 med en
befolkning på omkring 75.000 invånare.
Tillämpningen av det"
rysk-kinesiska vänskapsfördraget har
vållat många slitningar. Sålunda förde
de ryska trupperna vid sin
utrymning av Mandchuriet — efter delvis
på kinetiska centralregeringens
begäran skedda uppskov slutförd först
på våren 1946 — med sig största
delen av den industriella
utrustningen som »krigsbyte» trots kinesiska
protester. Ryssarna anklagas även
av den kinesiska centralregeringen
för att vid sin utrymning ha
gynnat de kinesiska kommunisterna,
vilka därigenom kommit i
besittning av större delen av provinsen.
Under krigets slutskede visade
Sovjetunionen tydligt missnöje med
grannstaten Turkiet och dess
neutralitetspolitik. Turkiets åtgärd att
förklara Tyskland krig i februari
1945 avhöll icke den ryska
regeringen från att en månad senare
säga upp 1925 års vänskaps- och
non-aggressionstraktat. Som villkor
för dess förnyande krävde
Sovjetunionen en revision av den s. k.
Montreuxkonventionen rörande de
turkiska sundens folkrättsliga sta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
