Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världens ekonomi, av Göran Ohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄRLDENS EKONOMI
’Efterkrigstidens försörjning
De för världsekonomin väsentligaste följderna av det andra
världskriget kan summeras under två punkter: 1) den materiella
förstörelsen och nedslitningen av produktionsmedel och den därav följande
drastiska sänkningen av den löpande produktionen, 2) den »osynliga»
förstörelsen i förrn av rubbningar i den ekonomiska jämvikten såväl
inom länderna som i relationerna mellan dem.
Den materiella förstörelsen var
visserligen utomordentligt mycket
mera omfattande än under det
första världskriget men torde på längre
sikt vara äv mindre betydelse än
förlusten av den tidigare balansen i
de ekonomiska relationerna, särskilt
mellan länder och världsdelar.
Produktionsåterhämtningen
Även före kriget var olikheterna
mellan produktionen och
levnadsstandarden i olika delar av världen
synnerligen stora. Något mått för
jämförelse av standarden i olika
länder finns inte, men en
jämförelse av nationalinkomsten per
invånare antyder storleksordningen av
de skillnader som rådde, trots att
uppgifterna är ofullständiga,
inkomstbegreppet olika definierat och
felmarginalerna mycket stora
(tab. 1).
Kriget drabbade världens länder
olika hårt och även efter den
återuppbyggnad, som särskilt under de
första 18 månaderna -efter
krigsslutet ägde rum, torde olikheterna nu
vara ännu större."* I vissa av de
underutvecklade länderna, t. ex. i Syd-
amerika, har dock en snabb och
standardhöjande industrialisering
ägt rum.
Produktionssiffrorna för världen
i dess helhet uppvisar emellertid en
snabb återhämtning och redan 1947
producerades lika mycket kol, stål
och gummi som 1937. Även på
andra områden hade man närmat sig
förkrigsnivån mycket snabbt.
Livsmedelsproduktionen 1947/48
torde heller inte ligga väséntligt
under denna nivå (tab. 2), men då
världens befolkning det senaste
decenniet ökat med 10 %, kan per-’
capita-konsumtionen uppskattas
ligga ca 15 % lägre än före kriget.
Bakom dessa uppgifter döljer sig
dock kraftiga förskjutningar i
produktionsstrukturen. I så gott som
samtliga fall, där förkrigstidens
produktionsnivå uppnåtts, beror detta
på produktionsexpansionen i
Förenta staterna, där
industriproduktionen 1947 låg ca 70 % över 1937
års, medan produktionen i den
övriga världen ännu sackar efter
betydligt, till väsentliga delar
beroende på de tyska och japanska
industriernas desorganisation. Europa
utom Tyskland hade således Vid
utgången av 1946 praktiskt taget åter- >
Tab. i. Nationalinkomst per capita år 1938 i dollar
Förenta staterna ...........511
Nya Zeeland ........ ....500
England ......................................481
Sqhweiz .................... 448
Sverige ....................430
Australien......................423 j
Kanada ........................................352
Danmark ....................................336
Hplland ....................322
Frankrike ..................244
Finland .......................169
Argentina .........................156
Tjeckoslovakien ......................137
Italien ..........................................132
Polen ....................................94
Grekland .................................79
Mexiko ....................................60
Bolivia ........................................39
Brasilien ...................................33
Kina ..........................18
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
