Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världens ekonomi, av Göran Ohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Världens ekonomi
Tab. 4. Procentuella förhöjningar i detaljhandelspriser
Länder Juli 45—juli 46 Juli 46—juli 47
Danmark ............................ 1 ’ ’ +;t 4
England ......................... — l 4- 0
Finland .............................. 4-’65 7f 29
Frankrike .......!..-.................... + 53 + 69
Nederländerna ........................ + 15 + 2
Norge ............................... + 2- + 1
Portugal...............i.............. + 12 — 2
Schweiz .............................. K • 2 + 5
Spanien .............................. + 36 ’ + 18
Argentina ............................ • + 16
Australien ........................... , + 2 + 4
Förenta staterna ...................... + 9 + 12
Kanada ..................... ......... | + 4 -K 8
Nya Zeeland ......................... Ä o + tèm
Sverige .............................. • -F 2 1 üfl i ; |
täcker nödvändiga behov. Eftertrår
^an på elkraft beräknas f. n. stiga
med ca 15 % årligen men planerna
för produktionskapacitetens
utvidgande räknar med endast 10 % om
året.
Inflationsproblemet
Under kriget hölls liksom under
första världskriget inflationen i
schack i de j flesta länder trots den
minskade tillgången på
konsumtionsvaror och de stora budgetunderskot*
ten, som orsakades av utgifterna
för krigs- eller beredskapsändamål.
Efter kriget har emellertid så gojtt
som samtliga’ länders ekonomi
karakteriserats av inflationstendenser,
som antingen öppet tagit sig uttryck
i snabba prishöjningar eller — i
länder med utbyggd priskontroll, som
t. ex. de skandinaviska länderna,
Ertgland m. fi. — i ett starkare
tryck på regleringssystemet (tab. 4).
I båda fallen verkar inflationen
nedbrytande på den normala pris-,
inkomst- och produktionsstrukturen,
tenderar att orientera produktionen
från nödvändighetsvaror till
lyxartiklar och stimulerar importen
genom den stora köpkraften, medan
normala exportvaror efterfrågas för
hemmaförbrukning och på grund
av höjda produktionskostnader får
svårt att finna avsättning på
exportmarknaderna.
Världshandeln
Liksöm den löpande produktionen
har världshandelsvolymen, om man
ser till totalsiffran, i stort sett
uppnått förkrigsnivån. 1938 uppgick,
världens totala export till 22,6
miljarder dollar, 1947 till 22,5
miljarder räknat i 1938 års priser (45
miljarder i 1947 års priser). Ingenstans
framträder emellertid bristen på
jämvikt i världens ekonomi
tydligare än vid en granskning av
världshandelns läge och förutsättningar
efter kriget.
Det s. k. multilaterala världshan-,
delsnätet — i" vilket överskott från
ett lands betalningstransaktioner,
med ett annat användes för att reg-/
lera betalningsförhållandena med ett
tredje — utbildades redan
före’törsta världskriget och vilade fram till;
det andra på i stort sett tre
faktorer.
Den första var de stora s. k.
osynliga inkomster, som i Europa och
framför allt England mottog som;
avkastning på tidigare investeringar;
i den övriga världen, som
fraktinkomster m. m., dch som möjlig- \
gjorde för Europa att uppehålla ett.
betydande införselöverskott i
förhållande till världen i övrigt. i
Den andra faktorn var den
balans, som rådde mellan Europa,
Förenta staterna och dèn öyra^pf;
världen. USA hade ett betydande
81
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
