Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydamerika - Sydamerikas ekonomiska geografi, av Ragnar Sundén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sydamerika
det senaste -kriget, när driften vid
gruvorna på Malacka och i
Holländska Indien var lamslagen, nådde det
sydamerikanska gruvlandet första
rummet.
Brytningen, som sker på 4.000—
5.000 meters höjd och i
svårtillgängliga trakter, är förenad med stora
tekniska vanskligiheter och hämmas
av brist på lämplig arbetskraft.
Bolivia är förmodligen även världens
tredje, wolframproducent och har
ansenliga tillgångar av silver, koppar,
bly, zink, antimon och vismut.
Oljeutvinningen är gtadd i utveckling.
Brasiliens mineraltillgångar är
föga bearbetade. Guldproduktionen
uppgår tül ca 50 milj. dollars
årligen. Landet är vidare sedan
gammalt en av världens främsta
diamantproducenter. Stora
framtidsförhoppningar knytes till
järnmalms-och stenkolsfyndigheterna, vilka
hittills exploaterats i ganska blygsam
skala. Järnmalmsproduktionen
(huvudsakligen i Minas Geraes)
utgjorde sålunda .1944 ca 770.000 ton,
medan stenkolsbrytningen 1945 belöpte
sig till ca 2 müj. ton.
ökentrakterna i Chiles nordligaste
provinser hör till jordens
regnfattigaste och sterila stenområden, men
icke desto mindre utgör de, tack
vare sina mineralrikedomar, landets
verkliga skattkammare. Här finnes
världens enda naturliga
salpeterfyn-digheter av betydelse, och här är
också världens största kända
kopparreserv, uppskattad till mellan, 30
och 60 milj. ton ren koppar,
belägen.
Södra Ohile, återigen, har stora
fyndigheter av järnmalm och sten-
Oljefält i Venezuela
102
kol. Tillgången på högklassig
järnmalm har beräknats till 900 milj.
ton. Den med säkerhet kända
sten-kolsreserveri överstiger 60 milj. ton,
vartill kommer ett femtiotal milj.
ton i sannolika reserver. Stenkols-,
produktionen är ungefär lika stor
som den brasilianska, eller ca 2 milj.
ton; kvaliteten är däremot relativt
låg. På senare år har olja påträffat^
i den chilenska delen av Eldslandet.
Colombia, soip länge var
världsberömt för sina fyndigheter av
guld-och smaragder, intar’ alltjämt en
framskjuten plats i utvinningen av
dessa dyrbarheter. Härtill kommer
en betydande platinaproduktion. Ol*
jan spelar emellertid sedan några år
tillbaka en större roll i Colombias
ekonomiska liv, >och detta land synes
ha utsikter att hålla sin ställning
bland de 10 främsta
öljeproducen-terna i världen.
Ecuador saknar gruvindustri av
betydelse, men smärre fyndigheter
av guld, silver, koppar och bly
bearbetas. Intensiva oljeletningar
pågår både i kusttrakterna och i
låglandet öster om Anderna; resultaten
har hittills inte motsvarat
förväntningarna, och oljeproduktionen är
jämförelsevis liten.
Varken i Paraguay eller Uruguay
har någon systematisk undersökning
av mineraltillgångarna hittills
företagits, med undantag för de
oljeletningar, som sedan några år tillbaka
pågår i Gran Chaco på paraguayiskt
territorium. Förekomster av salt och
saltyatten kan tyda på att
ansträngningarna skall krönas med
framgång, vilket i så fall kan leda till en
ny blomstringstid för Paraguay och
måhända även till att det
nuvarande starka beroendet av Argentina
minskas. I Uruguay utvinnes något
guld i landets norra del. För övrigt
har spår av silver, bly och koppar
•påträffats.
De tre kedjor, som Anderna
bildar i Peru, innehåller en mångfald
/av metaller och mineral. Den
viktigaste metallen är kopparn, varav
fyndigheter är spridda över större
delen av landet. Som silverproducent
kommer Peru på tredje plats bland
samtliga länder, och i Pei*u brytes
vidare ca en fjärdedel av världens
vanadium. Av landets övriga
mine-rala tillgångar kan nämnas guld, bly,
zink och vismut.
I norra Peru, vid gränsen till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
