Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sydamerika - Sydamerikas ekonomiska geografi, av Ragnar Sundén - Politiska förhållanden i Sydamerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sydamerika
Politiska förhållanden i Sydamerika
Inrikespolitik
När Sydamerikas folk efter långa
och hårda strider hade besegrat
si-na europeiska herrar, väntade ett
stort inre organisations- och
upp-föstringsarbete, men kraften — ofta
nog även viljan — *att genomföra
detta saknades. För folkens breda
lager betydde den yttre frigörelsen
endast ett ombyte av herrar.
Det ekonomiska beroendet av
jorddrottarna var lika stort som
under kolonialtiden och
analfabetismen och okunnigheten lika utbredd.
Det fanns icke någon organiserad
allmän opinion och ingen
medelklass, som stabiliserande skikt i
samhället. De stora avstånden och
de dåliga kommunikationerna,
gynnade uppkomsten av separatistiska
rörelser. Levnadsförhållandena, den
sociala, ekonomiska och geografiska
strukturen, rasolikheterna,
traditionerna — allt detta försvårade
utvecklingen av de demokratiska
institutioner och ideal, till vilka
författarna av de olika ländernas
konstitutioner i teorin bekände sig.
Alla sydamerikanska stater utan
undantag har genomgått perioder
av våld och tyranni, som i flera fall
sträckt sig Över årtionden. I
Argentina härskade exempelvis Rosas
under 23 år, innan han 1852 fördrevs
ur landet. Francias terrorregim i
Paraguay varade 26 år. Gomez var
Venezuelas oinskränkte härskare i
27 1908—35.
Naturligtvis har icke alla
diktatorer varit tyranner; det har
funnits relativt goda liksom mycket
dåliga sådana. De sydamerikanska har
icke haft många drag gemensamma
med de senaste årtiondenas
europeiska diktatorer. I den nya världen
har våldsregimerna iqke uppburits
av organiserade totalitära rörelser.
Det har mer varit fråga om en till
ytterlighet driven individualism, där
en personlighet förstått att hävda
sig själv och befästa sin makt med
hjälp av vänner och
hieningsfränder, som varit bundna vid honom
med personliga band.
De sydamerikanska
revolutionerna har oftast ett oblodigt förlopp
och* innebär endast ett
personombyte på de politiska topparna utan
förändringar beträffande de breda
lagrens förhållanden. I de flesta av
staterna är det en oskriven lag, att
de utländska intressena respekteras,
hur, regimerna än skiftar.
Argentina, Brasilien och Chile,
efter initialerna vanligen
sammanfattande under benämningen
ABC-staterna, kom snart att intaga en
särställning. Brasiliens politiska och
ekonomiska liv präglades under
landets siste monark, kejsar Pedro II,
av en lugn utveckling, som
fortsatte även sedan en oblodig
revolution år 1889 jämnat vägen för det
nya styrelseskicket:
förbundsrepu-bliken.
I Chile markerade redan 1833 års
författning inledningen av en
period av långvarig stabilitet, och
landet mognade efter hand för en halvt
parlamentarisk styrelseform.
Den argentinska
förbundsrepubli-ken tog form redan 1861 efter en
blödig uppgörelse mellan
provinserna och huvudstaden. Under
presi-denterna Sarmientos, Avellanedas
och Rocas (1868—86) ledning genom- f
fördes en politisk konsolidering, som
blev en viktig betingelse för den
ekonomiska, sociala och kulturella
livaktighet, vilken utmärkt
Argentina fram till våra dagar.
Framför allt till dessa tre länder ’
sökte sig —- under senare hälften
av 1800-talet och under 1900-talets,
första årtionden f— strömmen av
europeiska immigranter. Med den
följde också europeiskt Och
nordamerikanskt kapital. Den
ekonomiska basen breddades genom en
begynnande industrialisering, en
medelklass av affärsmän, industriid- ,f
kare och intellektuella började ta
form och en organiserad
arbetarrörelse att växa fram.
Denna utveckling, bröts i viss mån
genom 1929 års svåra ekonomiska
kris och den följande depressionen,
som träffade Sydamerika kanske
hårdare än någon annan världsdel.
Även i de dittills lugna ABC
staterna beredde valutasvårigheter,
uttömda statskassor och arbetslöshet
marken för inre oro, våldsakter och
diktatur.
I Argentina inträddé en
avspänning under senare hälften av 1930-
114
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
