Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Religion, av Erik Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Religion
Buddhism
Buddhismen har uppstått i Indien
på grundvalen av tidigare tradition
och Buddhas liv och lära.
Berättelserna om stiftaren är starkt
legend-betonade. Buddha är egentligen
beteckningen på den som nått
upplysningen om den absoluta
san-hingfen öm tillvaron. Buddhismens
viktigaste religiösa urkund heter
Tripitaka.
Den ursprungliga buddhismen
saknade gudstro i vanlig mening. Den
vill förkunna en väg till frälsning
ur återfödelsens kretslopp. Allt
jordiskt är värdelöst, och allt liv
är lidande. Buddha skall ha
förkunnat »de fyra sanningarna», om
lidandet, lidandets orsak, lidandets
upphävande och vägen till
lidandets upphävande. Lidandets orsak
är livstörsten, som skall utplånas.
Därigenom kan människan nå
frälsning, i riirvana. Med nirvana
menas ett utplånande eller ett
tillstånd av absolut ro, som innebär
själens förlossning från
återfödel-sen. »Den åttafaldiga vägen» är
rätt tro, rätt beslut, rätt tal, rätt
gärning, rätt leverne, rätt strävande,
rätt tänkande och rätt meditation.
För alla buddhister gäller fem bud,
att icke döda, att icke stjäla, att icke
ljuga, att icke leva okyskt, att icke
dricka rusdrycker. Den buddhistiska
moralen anses ha utövat ett mycket
humaniserande inflytande. För
munkarna gäller särskilda levnadsregler.
Deras »väg» är den högre.
Buddhismen har blivit en munkreligion,
och ett omfattande klosterväsen har
växt fram.
Stiftare och helgon har i stora
delar av den buddhistiska världen
kommit ätt dyrkas som gudomliga
väsen. Medelpunkten i ett
buddhis-tiskt tempel är i regel stupan, ett
kupolliknande »reliktorn», som är
rest över askan av en helig man.
Buddhas aska skall enligt
traditionen ha fördelats på åtta ställen. I
samband med templen har
utvecklats en rik buddhistisk konst.
Buddhismen har en gång varit
spridd över hela Främre Indien men
har där trängts undan, så att den
endast finns kvar på Ceylon. I
Bortre Indien, Tibet, Kina och Japan
har olika former av buddhism haft
stor framgång. Den tibetanska
buddhismen, som brukar kallas la-
maism, har utvecklats till ett mycket
fast organiserat munk- och
kyrkosamfund, vars övërhuvud, Dalai
lama, blivit en religiös och politisk
härskare i ett slags kyrkostat.
Kinesisk religion
I den fornkinesiska religionen
spelade en statskult med kejsarens och
feodalfurstarnas offer till himmel
och jord stor roll. Kejsaren
uppfattades som Himmelens son. Dyrkan
av förfädernas andar, ankvlt, har
ända till våra dagar varit ett viktigt
inslag i kinesisk religion.
Konfucius (död 479 f. Kr.) och
hans lärdomsskola skapade ett
rationalistiskt moral- och
religions-system, »det goda medborgarskapets
religion». Lydnad för Himmelens
vilja alstrar lojalitet och
samhällelighet. Himmelen, Tien, betyder för
Konfucius det gudomliga eller Gud.
Konfucianismen vann särskilt den
bildade överklassen och har haft stor
betydelse för kinesisk livsåskådning
och samhällsuppfattning.
Konfucius-tempel har uppstått, och offer har
framburits till Konfucius’ ande.
Konfucianismen kan sägas i viss mån ha
varit Kinas officiella religion.
Taoismens störste företrädare var
Laotse (500-talet f. Kr.)’. Dess
huvudbegrepp är tao, »vägen», den
skapande*, översinnliga principen i
tillvaron, ett slags världssjäl.
Människans liv borde vara en stillsam,
anspråkslös samklang med tao, ätt
verka utan att handla. Taoismen
visar ett visst världsförakt. Den är
en mysticism, som till sin karaktär
är konfucianismens motsats. Den
folkliga taoismen har förgrovats av
magi och besvärjelsebruk.
Buddhismen är i Kina en
betydande folkreligion med rik kult.
Japansk religion
Shinto, den gamla japanska
religionen, är till sitt ursprung en dyr*
kan av naturgudomligheter,
förfäderna och stora mäns andar. Shinto
har bevarats främst därigenom, att
det kejserliga huset gynnat dénna
religion. Under senare tid har den
blivit en starkt nationalistisk
statsideologi och kejsardyrkan som lidit
svårt avbräck till följd av
nederlaget i sista världskriget.
Majoriteten av Japans folk räknas
som buddhister.
189
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
