Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Undervisning - Vetenskapernas upprustning, av Bertil Östergren - Allmänbildande undervisning inom försvaret, av Erik Sandberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Undervisning
nerna — inte minst professorernas
— har i förhållande till den höga
utbildningen och det kvalificerade
arbetet varit låga, något som
givetvis inte verkat fördelaktigt på
rekryteringen. F. n. arbetar den s. k.
universitetslönekommittén med
problemet.
Vad upprustningen kostar
Vilken ömfattning — rent •
ekonomiskt sett — den företagna
upp-fustningen har, är inte alldeles lätt
att säga, då de poster i
driftsbudgeten som utgör v anslag till
vetenskaplig forskning och undervisning
inte utan vidare och skarpt kan
avgränsas. I stort sett kan emellertid
sägas, att anslagen för vetenskaplig
forskning och undervisning som
helhet (alltså inte blott anslagen till
universitet och högskolor)
budgetåret 1939—40 uppgick till ca 35
milj. kr. och budgetåret 1947—48
till ca 100 milj. kr. Inför denna
kraftiga ökning måste man emellertid
komma ihåg att statsutgifterna
överhuvudtaget stegrats, nämligen fråil
1 miljard 464 miljoner till 3
miljarder 400 miljoner å driftsbudgeten^
Utgifternas för vetenskapliga
ändamål andel i driftsbudgeten har
alltså utifrån dessa siffror blott stigit
från 2,39, till 2,94 %.,
Dët kan vara av intresse att sé
hur statsutgifterna för dessa två
budgetår fördelar sig på några olika
poster. Anslagsposten för
universiteten och den medicinska
undervisningen m. m. har stigit fråh
16.402.900 kr. till 54.774.100, till de
tekniska högskolorna från 2.609.200
kr. till 9.655.200 kr i, till
lantbruks-högskolan från 2.002.600 till 2.686.700,
till veterinärhögskolan från 587.700
till 1.274.900 och till
skogshögskolan från 288.200 till 481.000 kr.
Statsbidraget till handelshögskolörna
har ökats frän 75.000 till 90.000 kr.
En post som inte fanns i budgeten
1939—40 var anslaget för
atomenergiforskning, som 1947—48 uppgick
till 1,9 milj. kr.
Allmänbildande undervisning inom försvaret
Den som tar fast anställning vid försvaret för att utbildas till
underbefäl får numera utom den militära utbildningen obligatorisk
undervisning i allmänbildande ämnen. 1 den militära utbüd/ningen
ingår också ofta yrkesutbildning, som ger kompetens för civila
yrken. Den allmänbildande undervisningen syftar till att skapa ett
underlag för den militära utbildningen och höja tjänsteduglighéten
hos underbefälet.
Kravet på befälets förmåga att
uttrycka sig i tal och skrift, dess
lärarverksamhet, önskemålen om
samhällsoriehtering och pérsonlig
bildning och inte minst den tekniska
utvecklingen av försvarsmedlen
nödvändiggör en allmänbildande
undervisning.
Det är endast en mindre del av
underbefälet, söm kän stanna kvar
i försvarets tjänst. Många avgår ur
tjänst efter en första kontraktstid
på* fyra och I ett halvt år och måste
byta yrke. 1947 avgick ungefär
hälften av dem, vilkas kontrakt gick ut.
Om försvaret under sådana
förhållanden skall kunna räkna mèd god
rekrytering, måste utbildningen
under militäråren kunna vara till
nytta vid civilanställning. Detta har
länge utgjort en av försvarets
största personalfrågor.
Manskapsskolor
Tidigare sörjde det militära | befäf
let för en viss undervisning1 i
modersmålet, historia, räkning,
geografi samt i vissa fall engelska och
fysik. Under senare tid har civila
lärare anställts för sådana
uppgifter. 1937—42 nyorganiserades
üii-dervisningen för
underbefälseleverna., Den ledes nu av tre civila
studierektorer, en inom var Och en av
de tre försvarsgrenarna. Dessa
biträdes av civila lärare med folkskol1
lärar- eller lärbverkslärarkompetens.
Den som anställes för att bli
underbefäl får under de första anställ-
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
