Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fynd och forskning - Radar, av Martin Fehrm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Två radarantenner på
fartygsmast
närmare i fig. 4. Den övre tillhör
en apparat med 3 cm våglängd och
den undre en med 10- cm. På grund
aV våglängdens inverkan är strålen
från den övre skarpare än strålen
från den undre.
Vid en jämförelse mèllan olika
våglängders lämplighet för
fartygsradar får man emellertid ta hänsyn
till ytterligare några faktorer.
Inverkan av ekon från regn och
dylikt samt från vågor på havsytan
är nämligen mer störande vid 3 cm
än vid 10 cm.
De två radarapparaterna har även
varit monterade på statsisbrytaren
Ymer för en del prov under den
gångna vintern och därvid erhölls
mycket intressanta resultat.
Framför allt visade det sig att radar är
ett verksamt medel att underlätta
isbrytningen. Man kunde med
radarapparaternas hjälp få en god
uppfattning om isens beskaffenhet
och välja för isbrytning lämpliga
vägar.
Fig. , 6 visar en radarbild tagen
till havs. Vad som synes är ekon
fyån is »av olika beskaffenhet. De
mörka områdena representerar jämn,
lättforcerad is som just genom sin
släta yta inte ger några ekon.
Radiovågorna reflekteras endast vida-
Fynd och forskning
re, bort från apparaten. De ljusa
områdena representerar däremot
hopdriven, svårforcerad is där alla
uppstående kanter blir mål, som
reflekterar åter mot radarapparaten.
Genom att följa de jämna eköfria
vägarna i istäcket kan isbrytaren
ofta göra stora tidsvinster även om
vägsträckan blir längre. Fig. 7
visar ett annat exempel på »isbilder».
Vi ser där inloppet till en hamn
med drivis i farleden.
Hur flyget utnyttjar radar
Användningen på fartyg
dominerar för närvarande i fråga om
radars^ civila utnyttjande. Men vi får
inte" glömma dess möjligheter för
flygtrafiken. Omställningen till
fredlig användning efter kriget har här
varit betydligt besvärligare, särskilt
i fråga om flygburna apparater.
En huvudfråga beträffande
navi-geringsutrustning för flyget är
överhuvudtaget, hur avvägningen skall
ske mellan utrustning. på marken
och i flygplanen. Allmänna
tendensen är härvid att fqrsöka avlasta
så mycket som möjligt från
planen. Inte bara därför att man vill
undvika onödig viktbelastning söm
är till förfång för »betalande last»,
utan även för att arbetet för persö-.
nålen A planen skall förenklas. Den
har ändå mycket att hålla reda på
i sitt begränsade utrymme.
Fig. 5. Antenn till 10 cm
fartygsradar
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
