- Project Runeberg -  När Var Hur : aktuell årsbok / 1949 /
216

(1944-2007)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fynd och forskning - Kartläggning från luften, av Bertil Hallert

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fynd och forskning

Fig. 1. Schematisk bild av flygfotografering. De tre bilderna fotograferas så
att de täcker över varandra med ca 60 %. Alla terrängdetaljer blir alltså
avbildade på minst två bilder, smala remsor t. o. m. på tre bilder i samma

stråk

jer, som överhuvud syns uppifrån,
avbildas på den korta tiden av
omkring 1/100 sekund, och denna
avbildning lägger man sedan till grund
för den kommande
kartframställningen.

Ett större område fotograferas i
parallella stråk, som i sidled täcker
över varandra, vanligèn omkring
40 %. FØr flygfotografering fordras
i det närmaste helklart väder, vilket
medför att man vanligen kan
fotografera endast 10—20 dagar per
säsong.

Efter framkallning och övrig
fotografisk behandling av filmen kan
kopior framställas, som i viss
utsträckning kan användas som
kartor, men som inte i alla avseenden
fyller kraven på noggrannhet.

Om maxi betraktar det för två
angränsande bilder gemensamma
området så att vartdera ögat endast ser
en bild, och vissa andra villkor är
uppfyllda, så ser man området i alla
dess tre dimensioner, vilket är en
för kartläggningen synnerligen
viktig omständighet. Djupverkan är
mycket god, och ur bilder från 4.000
m höjd kan höjdskillnader i
terrängen intill omkring en meter
tydligt iakttagas. Den viktigaste
förutsättningen för detta fenomen är
de förskjutningar som
centralpro-* jektionen enligt fig. 2 orsakar. (Se:
Vad är en anaglyfbild? NVH-48 s.
192—93.)

Vid stora »noggrannhetskrav utr
fors alltid kartframställningen en-

216

Fig. 2. Schematisk figur, utvisande
avbildningen av kuperad terräng i
en flygbild. Varje punkt, t. ex. A,
B och C avbildas genom en stråle
från punkten genom kamerans
objektiv till bilden. Vid användning
av vanliga metoder för
kartframställning skulle punkterna avbildas
som om de låge i A1, B1 och C1 men
vid flygfotografering avbildas de som
om de låge i (A), (B) och (C).
Avstånden A1 (AJ etc. är då de fel
som flygbilden innehåller, då
terrängen är kuperad, och som beror
på flygbildens egenskap av
centralprojektion

ligt det s. k. dubbelbildsförfarandet.
Man gör då vanligen
förminskningar av flygbilderna och lägger in
dessa förminskningar i projektorer,
som är motsvarande förminskningar
av kameran. Då de förminskade
bilderna belyses, kommer de
ljusstrålar, som vid den ursprungliga foto-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:26:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nvh/1949/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free