Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges ekonomi, av Ingvar Ohlsson - Tillgång och efterfrågan 1946–48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges ekonomi
ta importregleringen den 15 mars
1947. Efter denna tidpunkt upptog
frilistan, dvs. listan över de varor
som fick importeras utan licens,
alltjämt flertalet slag av maskiner,
råvaror (såsom bomull oeh ull) samt
kemikalier. Den 27 juli avfördes
bomull, ull och maskiner (utom
elektriska och jordbruksmaskiner)
från frilistan. Efter den 17
september kvarstod endast trävaror och
vissa kemikalier på frilistan, varor
motsvarande drygt 2 % av 1946 års
Importvärde. Den 23 september
utfärdades bestämmelser om
registrering av licenser, som medförde
hårdvalutabetalningar, med åtföljande
prövning av dessa. Den 6 februari
1948 slutligen avfördes alla varor
från frilistan utom vissa tryckalster
•och klichéer, importvärdet blev trots
den alltmer skärpta
importregleringen mer än 50 % högre år 1947
än år 1946.
Importens och, exportens
fördelning på vissa huvudgrupper av
varor framgår av bilden på följande
sida. Exportens fördelning på de
valda grupperna svarade år 1947
icke särskilt väl mot förkrigsläget.
Främst märkes, att trävaror och
järnmalm icke nått upp till 1936—
38 års relativa andel i exporten.
För importens del gäller, att
konsumtionsvarornas andel av importen
år 1946 var större än år 1936—38.
Ar 1947 måste däremot importens
fördelning på bildens grupper
anses vara tämligen lik förkrigstiden,
om man bortser från bränslena.
Genom exporten tillföres landet
valutor eller andra fordringar på
utlandet, medan importen på
motsvarande sätt ställer krav på
valutareserven och andra tillgångar. Det
är emellertid icke bara varuhandeln,
som är av betydelse för våra
betalningar till och från utlandet. Vår
handelsflotta intjänar sålunda
årligen ett stort netto på frakter. Detta
netto, som för åren 1946 och 1947
uppskattas vara av storleksordning,
en 550 milj. kr., kan betraktas som
en export av tjänster. Vid sidan av
varuhandel och frakter finns det
ytterligare olika slag av ekonomisk
verksamhet, som föranleder löpande
betalningar till och från
utlandet-Biand dessa kan nämnas räntor,
turism, försäkringar, patentav gif tern
m. m. Dessa brukar likasom frakter
räknas in netto under begreppet
export av varor och tjänster. År
1946 beräknas de sist uppräknade
posterna ha gett ett överskott på
125 milj. kr., men år 1947 beräknas
de däremot ha gett ett underskött
på 65 milj. kr.
Alla de nu genomgångna
transaktionerna m. fi. brukar sammanfattas
i den s. k. bytesbalansen. Denna
redovisar sålunda de löpande
transaktioner, som föranleder
förändringar i våra tillgodohavanden på
utlandet, främst i vår valutareserv.
Utvecklingen av vår valutareserv
under år 1947 framgår av nedan-’
stående tabell.
Hård- och mjukvalutaländer
Det är vissa valutor, på vilka
tillgången är särskilt knapp. Detta har
givit upphov till begreppen
hårdvaluta och mjukvaluta. De länder
med vilka saldot i utrikeshandeln
måste betalas med guld eller dollar,
brukar kallas hårdvalutaländer.
Eftersom tillgången på dollar och
guld är knapp, måste balans i
handeln med hårdvalutaländerna i
särskilt hög grad eftersträvas. Detta
får ske antingen genom försök att
öka exporten till länderna ifråga
eller genom en minskning av
importen med hjälp av importregle-
Riksbankens och riksgäldskontorets behållning av guld och utländsk valuta i milj. kr.
31/12 1946 1/7 1947 31/12 1947 30/4 1948
•Guld ............................ 1^371 606 379 347
USA-dollar och schweizerfranc .... 212 22 15 46
Summa ............... .. i’ 1 1’583 628 394 , 393
Engelska pund .................. 431 306’ 516 491
övriga valutor .................. 183 137 159 131
Summa guld och valutor 2.197 1.071 1.069 1.015
246
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
