Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges ekonomi, av Ingvar Ohlsson - Tillgång och efterfrågan 1946–48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges ekonomi
kvoter. För övrig
byggnadsverksamhet lämnas tillstånd av
arbetsmarknadsstyrelsen samt i viktigaste
fall av byggnadsberedningen inom
Kungl. Maj:ts kansli.
För reglering av
byggnadsverksamheten under år 1948 har
uppgjorts en s. k. investeringsbudget
(se tabell på s. 250). Denna består
av två delar, dels en s. k.
realbud-get som avser, den verkliga
byggnadsverksamhet man siktar mot,
dels en tillståndsbudget, som avser
värdet av den byggnadsverksamhet
för vilken tillstånd skall beviljas
under år 1948.
Av den förestående tabellen
framgår att det är stor skillnad dem
emellan. Vid början av år 1948
fanns det nämligen en stor reserv
av beviljade men ännu icke
utnyttjade byggnadstillstånd. Dessa
byggen som sålunda fått tillstånd före
1948 års ingång, kommer med i
realbudgeten över 1948 års
beräknade faktiska byggnadsverksamhet,
men icke i tillståndsbudgeten för
år 1948.
Den största nedskärningen i
investeringarna mellan 1947 och 1948
beräknas drabba bostadsbyggandet
och industrien.
Med »särskilda byggnadstillstånd»
kontrolleras direkt investeringar,
som år 1947 uppgick till ca 35 %
av det totala investeringsvärdet.
Av övriga investeringar uiförs en
del i kommunal och statlig /regi och
kan sålunda även de betraktas som.
samhälleligt kontrollerade. Vidare
kan en Viss kontroll utövas genom
importregleringen för maskiner
samt övér maskininvestering, vilken
för sitt genomförande är beroende
av nybyggnader som faller under
byggnadsregleringen.
Konsumtionen
Värdet av den privata
konsumtionen steg med 80 % mellan 1938—39
och 1946 för att ytterligare öka med
9 % mellan 1946 och 1947 eller från
14.863 till 16.192 milj. kr.
Konsumtionen mätt i fasta priser
(konsum-tionsvolymen) kan tjäna som ett
mått på en viktig del av
»levnadsstandardens» utveckling, såvida icke
några större kvalitetsförskjutningar!
förekommit under jämförelseperfo
den. Mätt per konsumtionsenhéi
torde sålunda konsumtionsvolyfnen,
år 1947 ha legat närmare 10 %
över förkrigsnivån.
Under år 1948 kan man knappast
genomsnittligt räkna med någon
väsentligt höjd konsumtionsstandarct,
Däremot kan de grupper, som
kom-mer i åtnjutande av de nya sociala;
förmånerna (främst höjda
folkpensioner och barnbidrag), få en IM
levnadsstandard, vilket då måste ske
på bekostnad av övriga grupper i
samhället.
Fördelningen av konsumtions™!
det på olika grupper varor ochl
tjänster framgår av bild på sicU
256. Den har icke genomgått några
större förändringar från 1938—39
till 1947. 41 % gick till livsmedel5
1938—39 mot 42 % efter kriget,
Bostadens värdemässiga andel har
sjunkit från 11 % till 9 % (ett
resultat av hyresstoppet), medan
beklädnad ökat från 15 % till 18 %.
Den offentligä konsumtionens
värde har stigit med ca 120
mellan 1938/1939 och 1947. Dess
Relativa andel i den totala
förbrukningen av varor och tjänster inom
landet är dock i det närmaste
oförändrad (9 %) båda dessa jämförelj
seår. Mellan 1946 och 1947 steg
den offentliga konsumtionen med
ca 8 % och ökningen beräknas bli
ungefär lika stor mellan 1947 och
1948, en ökning som dock nästan»
helt är en följd av höjda löner till
de anställda.
Före kriget tog staten ca 45
och de kommunala myndigheterna
ca 55 % av den offentliga
konsumtionen i anspråk. Motsvarande
siffror för år 1947 uppskattas till
50 %. Det är den relativa
ökningen i den militära konsumtionen,
som förklarar denna den statliga
konsumtionens ökade betydelse, j
Det är icke alla utgifter på offent]
liga myndigheters driftbudgetei
som ingår i den offentliga
konsumtionen. Bland utgifter exempelvis
på den statliga driftbudgeten (sid.
254—255) ingår nämligen ävén
investeringsutgifter, t. ex. vägbyggen>
och utgifter för
inkomstöverföringar, t. ex, folkpensioner.
De flesta uppgifter i kapitlet »Sveriges ekonomi» är hämtade ur
Meddelanden från konjunkturinstitutet, Serie A 15 och Serie B 8. Flertalet
siffror (alla för är 1947) är preliminära.
252
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
