Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Priser och konsumtion - Livsmedelsläget i världen, av Åke Wagenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Priser och konsumtion_
redan före kriget i behov av
import för att kunna trygga sin
livsmedelsförsörjning. Följande tal,
avse resp. länders
självförsörjningsgrad, dvs. egen
livsmedelsproduktion i procent av landets hela
livsmedelskonsumtion, allt uttryckt i
kalorier.
Underskottsländer Självför-
[-sörjnings-grad,-]
{+sörjnings-
grad,+} %
Storbritannien ........... 33
Norge ................... 43
Belgien .................. 51
Schweiz ................. 52
Nederländerna ........... 67
Finland ................ 70
Grekland ................ 75
Österrike ................ 75
Tyskland ................ 83
Frankrike .............. 85
Sverige ......’........... 91
Portugal ................ 94
Italien .................. 94
Tjeckoslovakien .......... 95
Spanien ................. 99
överskettsländer
Estland ................................102
Danmark .......................103
Polen ..............................105
Lettland ..............................106
Jugoslavien ............................106
Bulgarien ............................109
Litauen ..................................110
Rumänien ....................110
Ungern ..............................111
Hela kontinenten (utom Storbrit.)
Underskottsländer ........80—84
överskottsländer ........ 108
Samtliga ................ 88—91
Livsmedelsöverskottet i
överskottsländerna avsattes före kriget
helt på den europeiska marknaden.
Efter kriget har dels produktionen
inom såväl över- som
underskottsländerna nedgått jämfört med
förkrigstiden, dels har alla
överskottsländerna, med undantag för
Danmark kommit att tillhöra
sovjetryska intresseområdet och därmed
för lång tid vara ur räkningen som
livsmedelsleverantörer till det övriga
Europa.
Den hälft av det forna Tyskland
som nu ligger under polsk
förvaltning eller tillhör den ryska
östzonen var före kriget en viktig
leverantör till de västra, starkt indu-
258
strialiserade delarna av landet.
Några sådana leveranser förekommer
icke längre.’ Medan Tyskland före I
kriget var självförsörjande till 83 %, ’
är Bizonien — de sammanslagna1
amerikanska och brittiska zonerna
— endast till knappt 70 %
självförsörjande med livsmedel. EuiglWB
utanför det ryska intresseområdet,
är därför nu sämre ställt än före
kriget, även om produktionen kan
drivas upp till och över
förkrigs-nivån.
Fjärran östern var före kriget’av
stor vikt för bl. a. Europas för- 1
sörjning med framför allt ris samt, |
vegetabiliska fröer för framställ- i
ning av matolja, margarin och tvätt- 1
medel m. m. Den japanska
ockupationen medförde en betydande
produktionsnedgång inom dessa
om-den, vilka även avspärrades från
sina avnämareländer. I Bortre
Indien, Siam och Birma är
risproduktionen ännu avsevärt lägre än före
kriget, vilket i hög grad försvårar
livsmedelssituationen i framför allt
Indien. Som motvikt mot bristen på
ris måste Indien importera vete och
uppträder därigenom som konkur- I
rent till Västeuropa om de knappa 8
tillgångarna. Livsmedelsbristen i In- Q
dien och på Ceylon har medfört, i
att den inhemska produktionen av I
kokosnötter och vegetabiliska fröer fi
i högre grad än förut konsumera^;*!
på hemmamarknaden till förfång 1
för matfettsförsörjningeri i Europa. |
Oroligheterna i Nederländska
Indien har hämmat exporten därifrån
av socker och vegetabiliska fröer.
Asiens minskade förmåga som
livsmedelsleverantör till Europa har
i hög grad bidragit att förvärra
situationen i Europa.
Förenta staternas
livsmedelsproduktion är nu betydligt större än
fore kriget. Detta gäller såväl vete
som animalier. Från att före kriget 1
ha exporterat endast relativt
obetydliga kvantiteter livsmedel, har
landet ryckt fram till att bli världens
största livsmedelsexportör. Ifråga
om vete är det ojämförligt ledande^
och har helt överflyglat Kanada.
Australien ocn Argentina är
alltjämt stora veteexportörer men har
fallit tillbaka något.
Om underskottsområdet Europa
f. n. har en avsevärt lägre livsme|
delsproduktion än före kriget är
motsatsen förhållandet med västra?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
