Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Priser och konsumtion - Livsmedelsläget i världen, av Åke Wagenius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Priser och konsumtion
halvklotet. Genom det
förstnämnda områdets ökade importbehov har
livsmedel och livsmedelsråvaror
kommit att utgöra en större del av
den internationella handeln till
förfång för bytet av andra råvaror och
industriprodukter.
Då industriproduktionen i stora
delar av Europa dessutom nu
endast medger en begränsad export,
har valutasituationen skapat
svårigheter för länderna att täcka sitt
importbehov av livsmedel och
nödvändiggjort den s. k.
Marshallhjälpen i form av amerikanska krediter.
Världens livsmedelstillgångar
svarar ingalunda mot efterfrågan,
ün–der åtskilliga år framåt måste man
räkna med en betydande brist på
framför allt animaliska livsmedel
och fettråvaror. Produktionen av
brödsäd ligger bättre till men
bristen på andra livsmedel medför
automatiskt en ökad, efterfrågan.
Det är därför fullt förklarligt, att
•ett flertal länder i Europa ännu
måste dragas med
livsmedelsransonering.
Utanför Europa torde någon
livsmedelsransonering förekomma
endast i vissa områden i Fjärran
östern. Inom Europa är situationen
mycket växlande inom olika länder.
Svårast är förhållandena inom
Tyskland och Österrike. Här är
praktiskt tagét allt ätbart ransonerat
■och ransonerna av ett flertal
livsmedel dessutom mycket små. Ännu
år 1950—51 räknar man enligt
Marshall-planen med en betydligt lägre
standard ifråga om livsmedel än
före kriget.
För ett antal länder i Europa^
varifrån uppgifter kunnat
inhämtas, meddelas i följande tabell några
uppgifter om ransonernas storlek,
De avse, där intet annat säges,
ransonerna för normalförbrukare, dvs,
vuxna personer i intellektuellt eller
mycket lätt kroppsarbete. För
kroppsarbetare medgives
genomgå-ende tilläggsransoner av varierande
storlek.
Schweiz och Belgien, som kunnat
avveckla sin livsmedelsransonering,1
är ej medtagna i tabellen. För
öster-rike har inga uppgifter stått att
erhålla.’ Förutom vad som framgår äv
tabellen, förekommer i Storbritannien
en poängransonering. Denna
innebär, att varje person för en period’
av 14 dagar erhåller en tilldelning
a<v f. n. 28 poäng. För dessa kan
inköpas olika slag av konserver àv
kött, fisk och frukt, bär m. m.,
sirap, kex, importerad ost, äggpulvèr
och många andra saker. Som
exempel på vad dessa poäng ger kan
nämnas, att chokladkex tar 16
poäng per pound (= 0,45 kg), söta och
halvsöta kex 4 poäng, potatismjöl,
4 poäng och konserverade sardiner
2 poäng för en mindre ask.
Att ransonering bibehålles i
Danmark, som ju är en betydande
livsmedelsleverantör till framför allt
Storbritannien, beror givetvis på
behovet att kunna hålla exporten -så
hög som möjligt med hänsyn till
det stora importbehovet av andra
varor. Att Belgien, som är ett
typiskt underskottsland, kunnat häva
ransoneringen, tyder på en hittills
god valutasituation.
tin daglig syn i efterkrigstidens Centraleuropa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
