Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbete och lön, av Arne Henrikson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbete och lön
Rörlighet och frånvaro
Ett resultat av den fulla
sysselsättningen har blivit en ökad
rörlighet och stigande
frånvarofrekvens.
Inom verkstadsindustrin
uppgick avflyttning en under 1946 till
55 %, vilket var den största
sedan 1918. För Stockholms del
utgjorde omflyttningen inte mindre
än 87 %. Arbetsgivarf öreningen
beräknade, att omsättningen av
manliga arbetare under 1946 var
ca 60 %, medan siffran för
kvinnliga arbetare var drygt 70 %.
So-l iskitstyrelsen har undersökt
utvecklingen under 1947 och
funnit, att omsättningen inom
industrin var 65 % i maj per år
räknat men sjönk till 47 % i
november.
Rörligheten har varit lägre i
företag, som dominerat på små,
isolerade orter. - Störst är den i
företag med mindre trivsamma
arbetsförhållanden. Kvinnorna visar sig
rörligare än männen. Likaså
avflyttar yngre arbetare mer äfi äldre.
Utlänningarna, särskilt danskarna,
svarar för en stor del av den höga
omflyttningsfrekvensen.
Arbetsgivarna har lämnat uppgifter om att
omfattningen bland utlänningarna
under 1947 uppgick till inte mindre
än omkr. 150 %, vilket är dubbelt
så mycket som för industrin i
allmänhet.
Vad slutligen frånvarofrekvensen
beträffar finns mycket litet statistik
därom. En viss antydan om
frånvarofrekvensen kan man få från
uppgifterna om
sjukledighetsprocenten inom fackförbunden^, vilka anses
omfatta även en del annan
ledighet än egentlig sjukdom.
Sjukledighetsprocenten för helbetalande
medlemmar, som 1939 utgjorde 5,9 %,
hade år 1947 stigit till 7,2 %. För
halvbetalande, vilka
huvudsakligen utgjordes av kvinnor, och
ungdom, var siffrorna för 1939 5,3 %
och för 1947 7,9 %. Det gäller här
frånvaro på minst tre dagar.
Huvuddelen av frånvarofrekvensen
anses emellertid gälla kortare
ledigheter, mestadels en dag. En
intressant undersökning har gjorts av
socialstyrelsen angående
frånvarofrekvensen under olika veckodagar.
Man fann under en vecka i
slutet av september 1947 inom
141 undersökta
metallindustriföretag med 70.000 arbetare, att
fråntfarofrekvensen väsentligt
steg under lördagen, vüket var
särskilt utpräglat för kvinnorna.
Frånvarofrekvensen i 80
textilindustriföretag med 7.500 arbetare
visade samma tendens. På goda
grunder har man antagit, att denna
företeelse ökat i betydelse under
senare år.
Löneutvecklingen
Det råder i vårt samhälle ganska stora skillnader mellan olika
gruppers löneläge inom arbetarklassen. Dessa olikheter har tidigare
varit mer utpräglade än de är nu. En utjämning har skett med hjälp
av den solidariska lönepolitiken. Det finns vissa typiska hög- resp.
låglönegrupper. En del näringsgrenar ligger lägre i lönehänseende
än de andrå. Kvinnor har lägre lön än män med motsvarande arbete.
Det. finns höglöneorter och låglöneorter. En kraftig lönestegring
kännetecknade såväl avtalsrörelserna under 1946 som 1947. Under
dessa år steg lönerna med 20—25 % saminarilagt.
Att döma av avtalsrörelserna
under 1948 kommer löneökningarna
att stanna vid några få procent
under -detta år.
Orsaken till denna återhållsamhet
266
i lönestegringarna är i första hand
ett försämrat ekonomiskt läge. Den
optimism, som karakteriserade de
båda tidigare efterkrigsåren, har
efter-trätts av mer pessimistiska bedöm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
