Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges jordbruk, av Clas-Erik Odhner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGES JORDBRUK
Jordbruksrationaliseringens förutsättningar
1 NÄR-VAR-HUR 1948 redogjordes för det stora
jordbruksrationa-liseringsprogrammets principer. Därvid behandlades även
befolknings situationen på landsbygden och jordbrukets avfolkning såsom
ett av motiven för rationaliseringsverksamheten och
utvecklingsplaneringen som ett av dess viktigaste medel. Här skall de tekniska
förutsättningarna för en omdaning av Sveriges jordbruk behandlas,
varvid dock först befolkningsutvècklingen i jordbruket skall
ytter-ligarë belysas med några aktuella siffror.
Man har länge räknat med att den
förskjutning av tyngdpunkten i
landsbygdsbefolkningens
åldersstruktur mot högre och mindre rörliga
åldersgrupper, som är ett resultat av
den sjunkande nativiteten och
utflyttningen, skulle medföra att
denna senare ej skulle fortsätta i
samma takt under 1940-talet. Hittills
synes emellertid några dylika
tendenser ej ha gjort sig gällande. Tvärtom
synes avflyttningen, som redan
under kriget var betydligt större än
tidigare, under 1946 ha fått en
rekordartad omfattning och även un-,
der 1947 ha varit, mycket betydande.
Enligt de preliminära
uppgifterna från 1945 års folkräkning
minskade befolkningen inom
yrkesgruppen »jordbruk med binäringar»
under 5-årsperioden 1940—45 med
8,5 % (7,9 % för män och 9,1 %
för kvinnor). Under 10-årsperioden
1920—30 var motsvarande
minskning ca 7 % och 1930—40 ca 10 %.
Avflyttningefi under 1946 och 1947
har utifrån olika utgångspunkter
beräknats till 67.000 resp. 38.000
yrkesverksamma personer. På grund
•av naturlig folkökning och
utnyttjande av förut icke yrkesverksam
arbetskraft blir nettominskningen
för gruppen »yrkesutövare inom
jordbruk med binäringar» under
dessa båda år 44.000 resp. 21.000
personer (39.000 resp. 17.000 män
och 5.000 resp. 4.000 kvinnor). Av
1946 års avflyttning beräknas 20.000
komma från skogsbruket. Den
årliga avfolkningen av jordbruket kan
således under den gångna delen av
1940-talet sägas ha .omfattat 1xk—
3 % årligen av totala antalet
yrkesutövare iiiom jordbruket.
270
Arbetsrationalisering
Jordbruksrationaliseringens mål
kan -helt enkelt sägas vara att de
jordbruksprodukter, som vi i
Sverige behöver för att vara
någorlunda självförsörjande med
livsmedel skall frambringas med minsta
möjliga kostnad. Detta är ju en
allmän ekonomisk strävan, men den
har hittills i svenskt jordbruk i
påfallande grad inskränkt sig till
kostnaderna för jord och kapital. Man
har m. a. o. arbetat för höga hektar-,
skördar och stör avkastning per
djurenhet men ofta förbisett
värdet av arbetskraften. När
jordbrukets avfolkning fått en så avsevärd
omfattning är emellertid denna
ståndpunkt ohållbar och
rationaliseringsprogrammet tar därför främst
sikte på arbetsinsatsen.
Då ett mycket avsevärt antal
brukningsdelar, enligt mångas
uppfattning de. flesta, är för små Jör
att en ekonomisering med
arbetskraften skall vara möjlig är det
nödvändigt att de omformas. Detta
är orsaken till att
rationaliseringsarbetet blir så vidlyftigt och kräver
en så omfattande administration.
Problemets dimensioner anges
kanske bäst om man säger att det f. n.
finns en manlig yrkesutövare i
medeltal på 7 ha åker medan samme
man med ändamålsenlig utrustning
kan sköta 15—20 ha. Detta
arbetis-kraftöverskott är emellertid
synnerligen ojämnt fördelat mellan olika
områden och brukningsdelar i olika
storleksgrupper. Det är heller inte
fråga om-något överskott förrän
rationaliseringen är genomförd, f. n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
