Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges jordbruk, av Clas-Erik Odhner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sveriges jordbruk
Mjölken sugs från juvret genom en
röstfri ledning direkt till
mjölkrummet
under nu rådande förhållanden bör
omfatta 20—30 ha åker. Emellertid
finns det en mängd
jordbruksmaskiner som inte kan effektivt
utnyttjas ens på så stora brukningsdelar
t. ex. skördetröskor, tröskverk och
många specialmaskiner. Dessa kan
uthyras till jordbrukarna av
enskilda maskinhållare eller gemensamt
ägda maskinstationer. Fördelen
här-ined är dessutom att man kan
anställa specialutbildade mekaniker
som genom en sakkunnig
maskin-■ skötsel gör maskindriften billigare.
Staten har sökt stimulera den
gemensamma maskinanvändningen
gß-nom lån och* bidrag på förmånliga
villkor (se s. *276), men
verksamheten har ännu inte fått någon större
omfattning. De nya låne- och
bidragsbestämmelserna för
rationaliseringsverksamheten tar emellertid
sikte på ökad gemensam
maskinanvändning och även på samverkan i
^andelsladugårdar och förenings
jordbruk.
Eftersom större gårdar, som
lämnar sina brukare en god inkomst,
utövar större dragningskraft på
skickliga jordbrukare än småbruk, kan
man vänta att ratioiialifeeringen också
av denna anledning skall höja
jordbrukets allmänna tekniska standard.
För denna förmodan talar också de
Ök;ade möjligheterna att ge ett
mindre antal företagsledare en
ändamålsenlig yrkesutbildning och
fortlöpande teknisk och ekonomisk
rådgivning. För närvarande är
avkastningen per djurenhet och per
ha av olika grödor större vid de
stora bonde jordbruken än vid
småbruken, även om en mer
omfattande odling av högre avkastande och
nier arbetskrävande grödor vid små-/
bruken gör att denna överlägsenhet!
ej tar sig uttryck i den totala av-f
kastningen per ha i skördeenheter/
räknad. Den högrè bruttoavkasti
ningen per ha vid de mindre
brukningsdelarna har sin grund i en mer
omfattande förädling av
vegetabilie-produktionen till animalier.
Inre rationalisering
Med inre rationalisering avses
varaktiga förbättringsåtgärder på redan
befintliga brukningsdelar. För ett
effektivt jordbruk erfordras att
åkrarna är tillräckligt stora och har
lämplig form och raka kanter samt
att de ligger nära
brukningscen-trum. Gården skall med andra ord
ha en god arrondering. Åkrar med
smärre brister i dessa avseenden
kan genom nyodling och
stenröj-ning förbättras, där detta ej är
lö-nandë lägges åkern till bete.
Betesfrågan. Tidigare har
betesdrift betraktats som ett mycket
oekonomiskt utnyttjande av jorden,
endast vattensjuka eller mycket
torra och "avlägset belägna skiften har
utlagts till bete och ofta har korna
måst springa omkring och leta
gräs-strån i de stora skogarna. Detta är
fortfarände mycket vanligt i
Norrland, till stor skada framför allt för
skogen men även för djuren. Det
har beräknats att skogen enbart
genom produktionsökning på grund ay
utebliven skadegörelse kan betala
1.000 kr. per ha i
»anläggningsbidrag» för beten om den befrias från
djuren och motsvarande fodermängd
tas från ett bete anlagt på åker.
Skörden från ett väl anlagt bete
är ofta större i foderenheter räknat
än från en stråsädesgröda eller
slåt-tervall på samma jord samtidigt som
arbetsåtgån^en vid betesdrift är
obetydlig (20 manstimmar per ha och
år mot 60 för slå$tervall och 70 för
vårsträsäd). Därför är dét ofta god
ekonomi att lägga åkrarna närmast
gården till bete.
272
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
