Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handel - Den enskilda handelns organisationer, av Kurt Hjärpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handel
Den enskilda handelns organisationer
De organisationssträvanden som karakteriserat praktiskt taget
hela samhällslivet under de senaste årtiondena har i stor
utsträckning kommit att gälla även de olika kategorierna av näringsidkare.
Föreningsbildningen inom handel och industri har icke minst
påverkats av den fortskridande differentieringen av näringslivet samt av
statens allt djupare ingripanden på det ekonomiska området.
Näringsidkarna har insett nödvändigheten av att sammansluta sig för att
$kunna tillvarataga sina gemensamma intressen. En liknande
utveckling kan man konstatera i så gott som alla moderna stater.
I branschorganisationerna får
företagarna tillfälle att skaffa sig en
särskilt i nuvarande tidsläge
nödvändig överblick över den
ekonomiska utvecklingen och de aktuella
problemen för näringslivet,
samtidigt som de får vederhäftig
information öm läget i sina branscher.
De olika föreningarna har genom
sin verksamhet stora möjligheter
att främja en sund utveckling av
det, kommersiella livet. Det kan
också utan att man gör sig skyldig till
någon överdrift påstås, att
statsmakterna under de förflutna krisåren
endast tack vare det svenska
näringslivets olika organisationer haft
möjligheter att på ett någorlunda
tillfredsställande sätt genomföra
alla de komplicerade regleringar,
50m ansetts, erforderliga för att leda
in produktion, distribution och
konsumtion i önskade banor.
-Inofh det betydelsefulla område
av det ekonomiska livet, som
omfattas aV handeln, träffar man på ett
stort antal sammanslutningar. Dessa
har i allmänhet successivt vuxit
fram under de senaste 20—30 åren;
några få är dock från "slutet av
1800-talet.
De flesta branschorganisationerna
inom inrikeshandeln kan —
beroende på arten av den verksamhet
deras medlemmar driver — grupperas
under någon av de stora
topporganisationerna inom handeln, Sveriges
Köpmannaförbund eller Sveriges
Grossistförbund. Vid sidan av dessa
sammanslutningar måste till de för
handeln betydelsefulla
institutionerna även räknas rikets
handelskamrar.
Inom handejn förekommer flera
andra viktiga organisationer, vilka
dock här endast helt kort kommen
att beröras; de nyss nämnda hat]
ovedersägligen den största betydeli
se för den inrikes varudistributidå
nen, vars sammanslutningar när-1
mast är avsedda att behandlas här,]
Sveriges Köpmannaförbund
Den enskilda
detaljhandelns huvudorganisation |
är Sveriges Köp*:
mannaförbund, i
som numera
representerar de
flesta detaljhan|
delsbranschernaj
I alla delar av
vårt land finner man nu enskilda"
köpmän anslutna till förbundet, till
vilket praktiskt taget samtliga
detaljaffärer av betydelse är anslutna.
Medlemsantalets utveckling framgår
av bilden. på följande sida.
Några officiella uppgifter om
omsättningen inom detaljhandeln i dess
helhet finns *icke senare än 1931,
Man beräknade då att inom
detaljhandeln försåldes varor för ett
värde av mellan 3 och 4 miljarder
kronor. För 1947 har man uppskattat
omsättningen till ungefär 8
miljarder kronor. Man kan antaga, att
denna omsättning fördelar sig på de
olika detaljhandelskategorierna med
80—85 % på den enskilda detalj*
handeln, il—13 % på konsument*
kooperativ detaljhandel och resten
5—6 % på övrig detaljhandel. Till
denna senare kategori brukar
räknas varuhus, enhetsprisaffärer,
postorderaffärer o. d. inom
livsmedelshandeln — där den kooperativa
företagsformen relativt sett oftast
förekommer —• torde den enskilda de-
280
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
