Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handel - Den enskilda handelns organisationer, av Kurt Hjärpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hände)
gor. En stor del av deiina
verksamhet ombesörjes av de olika lokala
köpmannaföreningarna.
Förbundets organisation.
Köpmannaförbundets högsta beslutande
organ är kongressen. Vid kongressen
representeras till förbundet anslutna
organisationer genom ombud. Varje
till förbundet hörande
riksbranschorganisation eller länsförbund
utser i viss ordning särskilda
fullmäktige, som då kongress icke är
samlad utgör riksförbundets
högsta beslutande organ. Styrelsen, i
vilken varje till förbundet ansluten
riksbranschorganisation äger utse
representanter, leder förbundets
löpande verksamhet. För behandling
av brådskande angelägenheter utses
inom styrelsen en jourhavande
sty-| relse. Den dagliga ledningen av
verksamheten tillkommer
direktio-I nen med förbundets verkst.
direktör 1 spetsen.
Sveriges Grossistförbund
[-Riksorganisationen-]
{+Riksorganisatio-
nen+} för den
enskilda grosshandeln i vårt land,
Sveriges
Grossistförbund, kunde
under hösten
1947 fira sitt
25-årsjubileum. Ursprunget till
Grossistförbundet var några
branschföreningar inom grosshandeln, som
bildades i början av 1900-talèt.
Först 1922 sammanfördes dessa till
ett riksförbund.
Under Grossistförbundets första
år hade det en relativt begränsad
omfattning och verksamhet;
medlemsantalet uppgick endast till
några hundra, och de anslutna
branschorganisationerna var få. Först
under 1930-talet började förbundet få
en fastare organisation, och antalet
anslutna branschorganisationer och
därmed medlemsantalet steg
kraftigt. 1 juni 1948 omfattade
förbun-, det 52 olika branschföreningar
jämte en allmän avdelning. Till den
sistnämnda har anslutits sådana
företag, som inte tillhör någon
branschorganisation. Antalet
medlemsföretag utgör nu 1.425 st. och dessas
sammanlagda omsättning uppgick
under 1947 till ca 5.000 milj. kr.
Praktiskt taget alla grenar av
parti-och importhandeln är
representerade i förbundet.
Några data rörande
medlemsantal och omsättning framgår nedan:
1 År Antal
branschföreningar (inkl. allm. avdeln.) Antal medl. Total omsättning i milj. kr.
1923 10 350 •
1929 311 •
1935 14 338 600
1939 28 598 1.400
1942 37 817 1.900
1945 46 1.091 2.650
1946 46 1.140 3.850
1947 48 1.286 5.050
1948 53 1.425 •
(juni)
Organisation och uppgifter:
Förbundet ledes av en styrelse
bestående av en eller flera ledamöter
från varje till detsamma ansluten
branschorganisation. Den direkta
ledningen av verksamheten
handhas av styrelsens arbetsutskott och
en verkst. direktör. För
handläggning av speciella frågor finns även
av styrelsen tillsatta särskilda organ
och kommittéer.
Grossistförbundets uppgift är att
genom samarbete med olika
samhälleliga organ — såväl
myndigheter som enskilda organisationer —
främja handelns utveckling och
tillvarata grosshandelns intressen av
allmän natur. Den grundläggande
tanken vid förbundets uppbyggnad
har varit att de olika
branschföreningarna genom gemensamt
uppträdande i allmänna frågor på ett
bättre sätt än som eljest vore
möjligt skall kunna befordra sina
intressen. Förbundet har också,
sedan allt fler branschorganisationer
anslutits, fått möjlighet att
uppträda med större kraft och kan nu
anses som en av de ledande
näringsorganisationerna i landet.
De olika till förbundet anslutna
branschföreningarna har var och en
sin styrelse och sitt sekretariat, som
arbetar fullt självständigt. Endast
frågor, som kan anses beröra
grosshandeln i dess helhet, blir föremål
för centrala överläggningar inom
förbundet.
283
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
