Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industri - Massa och papper i svenskt näringsliv, av Jan E. Sandin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INDUSTRI
Massa och papper i svenskt näringsliv
Under 1930-talet medförde vikande råvarutillgång den s. K
sågverksdöden i Norrland. I dag står man inför utsikten att av samma
skäl få stàara ned massaindustrins kapacitet. Pappersmassan är vårt
lands största exportartikel; på tredje plats följer trävaror och på
fjärde papper. Skogens produkter svarar alltjämt för omkring halva
värdet av vår qxport. Det är sålunda uppenbart att massa- och
pappersindustrins framtidsutsikter och effektivitet är en fråga av största
betydelse för vårt välstånd.
Vid 1812 års riksdag framlade
bankoutskottet ett förslag, att
»klockarna i församlingarna borde vid
lämpliga tillfällen, t. ex. vid slutet
av gudstjänsten, uppsamla vad
sockenborna leverera kunde av’ lump
for att sedermera sända detta till
Riksbankens magasin i Stockholm».
Den tidens pappersinsamlingar
grundade sig på en över hela världen
rådande brist på pappersråvara.
Sedan trä har blivit den viktigaste
råvaran för pappersframställning
har pappersproduktionen stegrats i
hög grad och pappersmässa intar
numera 6:e plats bland världens
.industriråvaror kvantitetsmässigt efter
kol, olja, sågade trävaror, tackjärn
och cement.
Den årliga papperskonsumtionen
i Sverige, som 1937 utgjorde 270.000
ton har under kriget stigit snabbt
öch var 1946 uppe i 530.000 ton, en
Stegring som väl belyser orsakerna
till dagens knapphet, vilken
drabbar så mycket kännbarare som
massa- och pappersexporten till stor
del ger oss välbehövlig dollarvaluta.
Historik
Pappersindustrin leder sina anor
tillbaka ända till forntiden. Ordet
papper härleder sig frän
papyrusväxten, av vars märg egyptierna
redan 3.000 år f. Kr. tillverkade
dåtidens förnämsta skriymaterial.
Papyrus kom så småningom att
ersättas av pergament, som beredes
av får- eller gethudar. Pergament
är ett synnérligen hållbart material,
som användes än i dag då dét
gäller att åt eftervärlden bevara någon
viktig handling eller hugfästa ~ ën
betydelsefull händelse.
Papper i egentlig mening
tillverkades först i Kina (ca 100 år f. Kr.)
av inhemska växter och av lump.
Därifrån har denna konst spritt sig
via Persien» Orienten och norra
Afrika till Europa. I Sverige kom
papperstillverkningen i gång först
i början av 1600-talet.
Massa
Det tillverkas fortfarande
lumpmassa, dvs. en pappersmassa av
framför allt boihulls- och linnelump.
Denna massa ger ett papper av
högsta kvalitet och användes därför
som dokumentpapper. .
Det är endast ett fåtal bruk som
numera tillverkar papper av lump.
Pappersbruken har en stark
konkurrent om råvaran i
textilfabrikerna, som för lägre kvaliteter
begagnar sig av denna.
Slipmassa. Tillgångén på råvara
för pappersindustrien förbättrades
under mitten av 1800-talet i och ined
uppfinningen /av, den mekaniska
pappersmassemetoden. Det var den
tyske textilarbetaren F. G. Keller,
som upptäckte ätt man kunde fram-
ösjöfors handpappersbruk (192Ö)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
