- Project Runeberg -  När Var Hur : aktuell årsbok / 1949 /
303

(1944-2007)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industri - Massa och papper i svenskt näringsliv, av Jan E. Sandin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industri

stående procentsiffror av
försäljningsvärdet 1935soch 1946 i ett av
de större bolagen:

1935 1946
Trävaror ........... 27% i 13%
Massa, papper ...... 69% 69%
övriga produkter J... 4% 18%

Papperstillverkning

Den viktigaste förbehandlingen av
pappersmassan innan den tages upp
på pappersmaskinen sker i de s. k.
holländarna. I dessa bearbetas
råvarorna, i form av massa, pappers7
skrot, lump, fyllnadsmaterial, lim
och färg tillsammans med vatten av
roterande knivar, fästade på ett
roterande hjul.

Efter förtunning framställes
sedan papperet i pappersmaskinen.
Denna består av tre delar, viraparti,
våtparti och torkparti. Den starkt
förtunnade massan flyter först ut
på viran, en finmaskig
kopparbrons-duk och består då tül 99 delar av

vatten. Viran eller silduken skakas
i sidled för att fibrerna skall filta
ihop sig. 1 f ’

Sedan maSsan passerat viran är
pappersbanan så stark, att den kan
lyftas över till våtpartiet, där
ytterligare vatten pressas ur den och nu
har man nått ca 40 % torrsubstans.

Därifrån ledes pappersbanan på
torkfiltar över med ånga
uppvärmda torkcylindrar, av varierande
antal, 12—48 st. Torrsubstansen är i
det färdiga papperet ca 95 %.

Dessa mångcylindermaskiner
’"(antalet torkcylindrar), efter
uppfinnaren ofta kallade
Fourdrinier-maski-ner, kan producera enorma
mängder papper. De snabbaste
maskinerna i Sverige för tidningspapper
producerar 350 m papper i minuten på
6 m bredd, eller ca 3 km2 pr dygn.
Ofta glättas papperet i ëtt glättverk,
s. k. kalander. Glättningen, som
erhålles genom tryck, sker mellan 10
—12 valsar, skiftesvis av papper och
polerat stål.

Det vanligaste omslagspapperet
och övriga papperssorter, som är
starkt glättade på ena sidan fram-

P AP PERSKONSUMTIONEN I SVERIGE OCH USA 19 3 J~*9 4$

303

per person i kg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:26:54 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nvh/1949/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free