Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Försäkring, av Nils B. Frick - Arbetskraften vår främsta tillgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försäkring
Arbetskraften vår främsta tillgång
För det stora flertalet är arbetskraften den enda tillgången av
större värde. Hur mycket är den mänsliga arbetskraften verkligen
värd? En tjugoåring, som har 6.000 kr. i årlig inkomst fram till 65
års ålder, kan sägas äga ett kapital på 150.000 kr. Detta är nämligen
nuvärdet av hans arbetsinkomst unaer 45 år.
Den som har 10.000 kr. i
årsinkomst har i sin arbetskraft ett
kapital på en kvarts miljon’ kronor.
Arbetskraften är emellertid icke
bara den enskildes utan också hela
landets största tillgång.
Såsom ett mått på värdet av den
samlade arbetskraften i landet kan
nationalinkomsten tjäna.
Denna, som till stor del utgöres av
arbetsinkomst, uppgår för
närvarande till ungefär 21 miljarder kr. per
år. Då
nationalförmögenheten totalt torde uppgå till ca 100
miljarder kronor, representerar fem
års inkomst för det svenska folket
hela den samlade
nationalförmögenheten.
I »första hand måste var och en
lita till sin arbetskraft för sin och
’de sinas försörjning. En nedsättning
eller total förlust av
arbetsförmågan måste medföra betydande
ekonomiska svårigheter, såvida icke
skyddsåtgärder vidtagits.
Förr i världen var det vanligt att
släkten vid behov trädde hjälpande
emellan, eller att den som
drabbades av .ekonomiskt sammanbrott
kunde falla tillbaka på bygde- och
skrågemenskapen. Numera står den
enskilde vanligen ensam. Han måste
därför på ett tidigt stadium sörja
r för, att ett ekonomiskt skydd
bygges upp åt den eller dem som i
ekonomiskt avseende är mer eller
mindre beroende av honom.
Risker
Vår organism är utsatt för
ungefär-liknande risker som en maskin.
1) Maskinen kan i förtid bli
totalt förstörd. 2) Om en del går
sönder, måste den repareras eller
ersättas. 3) Om maskinen ej i förtid
blir obrukbar, måste den efter vissa
år definitivt tagas ur driften på
grund av förslitning.
De påfrestningar som .
arbetskraften är utsatt för består 1) i att den
kan upphöra genom för tidig död.
2) Den kan råka ut för tillfälligt
avbrott i form av sjukdom eller
olycksfall. 3) Om vi får leva,
förbrukas så småningom vår
arbetskraft och försvinner till sist, då
åldern tar ut sin rätt. Men våra
förpliktelser upphör icke den dag vi
icke längre orkar arbeta.
Sparförmåga
För tjänstemannen stiger
inkomsterna relativt jämnt. Sparförmågan
minskas under äktenskapets första
årtionden men stiger då barnen är
färdigutbildade.
Yrken med lång utbildningstid
(läkare, jurister m. fi.). Under
många år har vederbörande inga
inkomster, endast utgifter för sin
utbildning. Sparförmågan är i regel
obetydlig till framemot 40-årsåldern,
då inkomsterna ofta kraftigt stiger.
Kroppsarbetaren kommer tidigt ut
i förvärvslivet och snabbt upp i
maximiinkomst. Sparförmågan är
väsentligt större i ungdomsåren än
längre fram.
När arbetskraften upphör
Tidig död. Utgifter för hustru och
barn kvarstår. Den bortgångne läm-N
nar efter sig vissa skulder, såsom
begravningskostnader, Livförsäkring»
ger hjälp.
Sjukdom. Drabbas familjeförsör-v
jaren av långvarig sjukdom kan de
ekonomiska konsekvenserna bli
ödesdigra.
Sjukförsäkring (sjukkassa) eller
olycksfallsförsäkring hjälper
familjen att täcka utgifterna under
sjukdomstiden.
Ålderdom. Bilden på nästa sida
visar, huru mannens och hustruns
försörjningsutgifter vid lång levnad
fortsätter, även sedan
arbetsinkomsten upphört. Stöd under desöa år
hàr man gtenom folkpension,
livförsäkring, pensionsförsäkring och
livränta.
324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
