Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Radio, av Karl-Axel Arvidsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Radio
Vart går licenstian?
Ar Licensinkomst kr Radiotjänst kr [-Telegrafverket-] {+Telegraf- verket+} kr , Staten 9 kr
1930 4.657.523 1.530.484 2.152.566 974.473 \
1935 8.019.415 2.398.560 3.129.180 2.491.675 •
1940 14.384.983 3.679.995 5.884.561 4.820.427
1945 18.239.043 6.210.000 5.041.937 6.987.106
[-Budgetåret-]
{+Budget- året+} 1946/47 19.074.848 7.360.000 5.68Q.311 6.034.537
Kontakt wied folket
Radiotjänsts provinsorganisation,
vars chef är Carl-Åke Wadsten,
utvidgar ständigt möjligheterna för
landsorten att lämna bidrag till
riksprogrammet. Nätet av ombud och
representanter blir allt tätare. F. n.
finns det närmare 30 studios i
svenska städer från Malmö till Kiruna.
Några av dessa är ganska
primitiva, men de flesta står på höjden
av modernitet och akustisk teknik,
främst de i Malmö och Jönköping
och de under 1948 nybyggda i
Karlskrona, Växjö, Borås, Örebro och
Gävle. Under 1948 har ett gammalt
önskemål från Härjedalen
tillfredsställts i det att Sveg har fått en
studio; t. v. dock endast en
talstudio.
Så snart materialtillgången
medger kommer transportabel
inspelningsapparatur att stationeras vid
de större filialerna.
Vad kostar det att ha radio?
Det kostar 58 kr. om året att ha
radio.
Till det resultatet kom
rundradio-utredningen i sitt betänkande. Man
räknade också ut att svenska
folket lagt ned cirka 530.000.000 kr.
på sina radioapparater.
En uppskattning av
apparatpriserna under tioårsperioden 1931 43
slutade på i medel tad 280 kr. per
apparat. En mottagares livslängd
uppskattades till 10 år.. Under
denna tid behöver rören utbytas en
gång; tillsammans med reparationer
av andra delar i apparaten blir
detta 100 kr i servicekostnader
under 10 år.
440
När det gällde att beräkna
ström-kostnaden uppskattades effektför-*
brukningen till 50 watt och det
antogs att mottagarna genomsnittligt
är i bruk 3 timmar per dygn under
330 dygn, vilket stämmer med
Radiotjänsts Gallupundersökning 1943.
Med ett medelpris av 20 öre per
kilowattimme skulle strömkostnaden
bli 9.90 kr. per år. De årliga,
driftskostnaderna för en radioapparat
skulle alltså bli ungefärligen
följande:
Amortering (utom ränta) av
apparatens
anskaffningskostnad ...................... 28.—I
Ström ..................... 10.—
Underhåll .................. røgi
Licens ..................... 10.—"
Summa kr. 58.—
Av dessa beräkningar, som
naturligtvis måste bli mycket ungefärliga,
kan man räkna ut att våra
kraft-och elverk årligen tjänar omkring
18 milj. kr. på radiolyssnarna. Och
vidare att svenska folket har lagt
ned i runt tal en halv miljard kr.
på sina radiomottagare. Denna
väldiga kapitalinvestering påverkade
utan tvivel rundradiokommittén när
den föreslog att frågan om
dubbelprogrammens genomförande skulle
lösas genom trådradio. Vid trådradio
kan nämligen de nuvarande
mottagarna användas om ett aggregat
tillkopplas. Valde man den andra
möjligheten, distribution genom
ultra-kortvågssändaré, måste helt nya.
apparater anskaffas och svenska
folkét skulle förlora en halv miljard
på ett bräde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
