Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Idrott och sport, av Sten Svensson - Vinterolympiaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Idrott och sport
Olympiaden 1948
Vinterolympiaden
Vinteridrotten introducerades på det olympiska programmet redan
i London 1908 men omfattade då blott konståkning för herrar, damer
och frar. I den förstnämnda grenen lade Sverige beslag på alla tre
medaljerna, och Sverige spelade en framträdande roll även 1920 i
Antwerpen, då vinteridroit åter var wied på programmet. Detta hade
nu utökats med ishockey, där svenskarna, av vilka flertalet aldrig
tidigare utövat spelet, överraskade med att belägga fjärde platsen.
T. v. vinterolympiadens prismedalj T. h. isstadion i S:t Moritz
464
Trots dessa framgångar ställde
sig Sverige liksom de övriga
nordiska länderna avvisande till
förslaget om särskilda olympiska
vinterspel, men sådana kom likväl till
stånd och anordnades första gången
i Chamonix 1924. Norge dominerade
och erövrade med tillämpning av
den gängse men inofficiella
poängberäkningen 7 — 5 — 4 — 3 — 2
1 — poäng för de sex bäst placerade
i varje gren sammanlagt 123,5 p.
Närmast följde Finland, 58,5,
England, 27, USA, 26, samt Sverige, 23,
Norge försvarade framgångsrikt sin
ledande ställning vid de följande
spelen, S:t Moritz 1928, genom att
nå 92,5 p., men nu avancerade USA,
45, och Sverige, 35, till andra resp.
tredje plats, och när spelen 1932
förlades till Lake Placid gick USA
fram till förstaplatsen med 85 p.
mot Norges 68, Canadas 46 öch
Sveriges 25. I Garmisch-Partenkirchen
1936 dokumenterade emellertid
gamla världen åter sin överlägsenhet
och rangordningen i toppen på
nationslistan blev Norge 100,
Tyskland 47,5 samt Sverige 43,5.
De V:e Olympiska vinterspelen
som åter förlagts till S:t Moritz,
emotsågs i Sverige med stora
förväntningar, som trots att antalet
deltagande nationer, 29, betecknade
ett nytt rekord, till fullo infriades.
Den svenska truppen, som räknade
61 aktiva, lyckades nämligen — se
tabellen över den inofficiella
nationstävlingen å s. 470 — lägga beslag
på sammanlagt 70 p., vilket visade
sig räcka för att för första gången
erövra hederstiteln »världens bästa
vinteridrottsnation».
Sverige lade därjämte beslag på
de tre främsta platserna i den nu
för första gången på spelens
program upptagna moderna
vinterfemkampen samt en tredjeplats i den
militära partrulltävlingen. Båda
dessa grenar hade karaktär av
»demonstrationer» och har ej tagits
med i tabellen över nationsstrideji.
I båda utdelades emellertid enligt
beslut av Internationella Olympiska
Kommittén sista speldagen olympiska
medaljer och Sverige kunde således
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
