Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gamla Grålla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 GAMLA GRÄLLA.
och riste på hufvudet tag på tag, så det var med
napp och nöd, Johannes orkte hålla hanne.
»Skall du inte tycka om sådant rart drickelse,
gamla!» tyckte Skorfva-Kristian och grinade. —
»Så då!»
Och efter stora besvär och mycket spillande
var ändteligen butäljen tom.
»Nu skall du snart få se på jäden, Johannes,»
tyckte Kristian och stoppade flaskan i
rockalomman.
Johannes smilade godt. Han var ända svett
efter det här leda hållandet. Nu torkade han
händerna, först i gräset på backen och sen därbak
på byksorna. Så tog han åt innerlonxman på
rocken och drog fram bränvinsflaskan.
»Detta ta vi oss en på!» tyckte han och
drog ur korken. »Skål, Kristian!»
»Tack! —––––men — —»
»Där! — Sup bara!» I
Bränvinet och ölet hade allt gjort sin värkan
på Johannes. Ansigtet var så rödt, som om han
haft det nere i en rödfärgsbytta, och ögonen
blänkte som nya postelinskoppar. — Nu skulle
de snart få se på den, som kunde sälja en
gammal häst. Hvad den onde hade andra med hans
hästahandel att göra! Var han inte sin egen
härre? Inte trängde han till att be någon om
lof — han var inte skyldig någon människa ett
halft rundstycke. Var det han eller kvinfolken
därhemma, som bar byksorna? Det skulle de
snart fa veta. Han skulle visa både kvinfolken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
