Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mesak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160 MESAK.
Den första tiden rar han hos den lede
Rackare-Nilsen, och Nils hade själf många barn
— de fingo godt af hvad socknen lade ut för
Mesaken, men det lilla Mesakskräket, han fick
la sukta, han. Och ändå så var rackaren så
sträng och led imot. den stackars ungen och
skällde och smällde ständigt, för han gick i
vägen; och han tog sig för att klå honom, innan
han kunde förstå, hvad han fick stryk för. Ja,
de tala om — en gång hade pojkastackaren —
han kunde då vara en fyra, fam år — han hade
tagit en liten brödbit olofvandes på bordet där,
som han låg och sugade på borta i en vrå. Det
fick rackaren, se och då slog han ungen så
obarmhärtigt, så de sågo knappt lifsgnista i
honom på en lång stund. Och en kan la be-j
gripa, hurudant barnet skulle bli vid en sådan
handtering, det blef så virrigt och maktlöst som
ett räfvabitet lam. I
. När så Mesak blef så pass stor, så han
kunde gå ur stuga och i stuga, så fick han gå på
socknen. Och de hade honom en eller ett par
dagar på hvart ställe, . alltefter hemmanets
storlek. Då fick han det la något bättre^
för han slapp åtminstone stryk i oträngda mäl.j
Eljes var det la inte mycket att hurra för nu
häller — de slängde till honom på ställena,
hvad andra skrädde. Och ständigt fick il
veta, att han bara var andra till tunga.
Så blef det på tiden, att han skulle gå och
läsa för prästen. Men inte kunde Mesak I
Det var la ingen, som hade brytt sig om att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
