Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
mig. Hur obehaglig den var, bar jag den med
jämnmod — jag förslod, att den brutala striden om
materiell makt ej nekar sig användandet av några
medel. Det svåraste var tanken på att du kunde tro
något av det onda, man sade. Redan känslan av att
du ej skulle kunna högakta mig var förfärlig;
fruktan att aldrig få bli din var outhärdlig».
Mia berättade nu även för Gellertz
Y.-F.-arran-gemanget.
»Jaså, det var de, som satte i gång den lavin,
som sedan tagit så omfattande proportioner. Jag
kände ju ändock att även motkrafter voro i rörelse».
»Det var farbror Strömmers».
»Den hedersmannen. Ä, vad han varit snäll
mot mig under denna tid–– Som en far–– Ja, jag
har också lagt märke till all din vänlighet. Men den
gjorde mig inte bara glad. Jag fann det naturligt,
om du inte kunde älska en så dålig karl som jag.
Rlltså var det bara medlidande du lade i dagen för
mig, tänkte jag ibland; Och någon gång viskade en
ond ande i mitt öra: hon ser i dig bara en
medarbetare i sin folkuppfostraregärning, men måste
hålla dig vid vigör i denna din egenskap–– Ja, det
har varit en tung tid. Men nu ha molnen flyktat,
och solen lyser från klar himmel. Nu äger jag den
kraft, som besegrar världen. Älskade, älskade!»
»Älskade, älskade!» svarade Mia och kastade
armarne om hans hals.
Så frågade hon: »Får jag tala om det strax för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
