Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
möjligen kaptenen, den fähunden, som skaffade mig
arrest för att jag en gång svarade honom som jag
skulle. Men inte vill jag bära hand på honom för
det. Och då kan jag naturligtvis så mycket mindre
skjuta ner mina egna klassbröder––»
»Men om det kommenderas––»
»Krigslagarne äro stränga, men jag kan inte
straffas för att min träffsäkerhet som skytt är
underhaltig––»
Fia tog upp deras barn ur vaggan.
»Lillan», jollrade Fia. »Det är inne i staden
ett hundratal fäder, som vilja ha det litet bättre åt
mamma och barnen, och därför skall far in och
skjuta på dem».
Barnet sträckte sina armar mot fadern, vilkens
sträva ansikte lyste upp i det han tog barnet i famn.
Och han tänkte på de strejkandes barn, som nu
kanske icke ens fingo äta sig mätta.
Långt innan Karl var utvilad från föregående
dags arbete måste han upp.
Det formligen sjöd inom honom. Det var
redan nog, att han onödigtvis skulle ryckas ifrån sitt
hem och arbetet där. Vem skulle nu kupa potatisen,
slå höet och göra allt annat, som årstiden fordrade?
Och Fia själv skulle släpa med ved och vatten och
övrigt tunggöra. Det var inte nog med, att han hade
det otäcka regementsmötet, utan...,
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
