Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
de ha kvar av sin förstfödslorätt för en grynvälling!
De skola nog vakna en dag och se, att de menade
väl, som talte sanning, även om det inte alltid var
så trevligt att höra dem».
»Tullfrågan i förgrunden också här», tänkte Mia.
»När jag ser på den här striden, så tänker jag
alltid», fortfor Lars Erik Persson, »på det gamla
talet om, att vi äro ett trögt folk, fullt av
hetsigheter».
»Det är så sant», sade Gellertz.
»Ja, visst är det så», utbrast gubben livligt.
»Ett lidande, som vi samlat på oss under
århundraden, vill man ha botat i en handvändning och tror
att det skall gå. Men förbättringarna komma alltid
sakta, så småningom. Det verkliga botemedlet
heter ökad upplysning».
»Men det få vi inte, förr än rösträtten blir
allmän».
»Riktigt! Samhällskroppen är sjuk. Han lider
av blodbrist och skälver därför i alla leder. Det
kan botas endast med, att man inför nytt blod i
den — d. v. s. tar till den kraft, som de maktägande
så säkert tro, att lagstiftningen gott kan vara utan:
småfolket. Klokheten fordrar det lika mycket som
rättvisan. Men på detta ha även de store tänkt,
då de retat upp bonden mot arbetaren genom att
påstå, att dessa bägge klasser ha alldeles olika
intressen. Å, deras förslagenhet är djävulsk!
Därmed är porten till reformerna slagen i baklås. Man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
