Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
270
ner, levde människorna i ilockar, varje besläktad stam
lör sig. De arbetade gemensamt och alla hade lika
rätt till arbetets avkastning. Alen så kommo några att
tänka ut, att de kunde leva utan att arbeta, nämligen
om de kunde förmå andra att arbeta för sig. Detta
mötte motstånd, men de starkare underkuvade de svage
och gjorde dem till sina trälar samt förklarade den
sam-fält uppodlade, för samfäld nytta avsedda jorden för sin
enskilda egendom. »Den förste man, som bemäktigade
sig ett jordstycke och sade: ’detta är mitt’, var den
verklige grundläggaren av det nuvarande samhället», säger
en författare. Den enskilda äganderätten till jorden
grundar sig således på våld och stöld. Nästa steg var
att förklara det sålunda undfångna för ärftligt, och nu
äro vi inne på jämförelsen med er patron. Han har
ärft tjuvgods, och detta begagnar han som ett medel
för att fortsätta sina förfäders hantverk.
Lars: Det är riktigtl
Ström: Ja, det är det, och det kan jag bevisa med
ett enkelt räkne-exempel. Gården har 24 arbetare.
Låtom oss antaga, att alla äro lika nyttiga — vilket inte
är fallet, ty kusken, betjänten och minst fyra av
tjänsteflickorna tjäna inte gården utan patronen — och låtom
oss därtill lägga patronen själv, så blir summan 25.
Frukten av dessa tjugofems arbete utgör 15,000 kronor
för år eller 600 kronor för man. Det är, vad ni skulle
ha — det är frukten av ert arbete. Men i stället för att
ge er det, ger han er något som kallas lön, och på det
förtjänar han 7,000 kronor om året. Så tillämpar er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
