Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXIV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
277
tronen och begär bättre stat, så kör han ut mig eller
avskedar mig. Men om jag kan säga; »Jag begär bättre
villkor för mig och alla mina kamrater, och om vi inte
få det, så strejka vi», då måste han ge med sig.
Löfgren: Det är den gamla sagan om »gubben och
käpparne». Jag har aldrig förstått den förr än nu.
Lars: Den har jag inte hört.
Löfgren: Jo, det var en gammal darrande gubbe, som
var i skogen och skar hasselkäppar till piskskaft. Han
band ihop dem med en vidja, kastade knippan på
ryggen och gick hem. I stugan satt hans unge, kraftfulle
son, och till honom sade gubben: »Kan du bryta av den
här knippan?» — »Nej», svarade pojken. — »Men det kan
jag», sade gubben. Nå, då måste pojken fresta, och han
bröt och bände på alla sätt, men inte en enda käpp
gick av. »Så här skall det gå till», sade den gamle, i det
han skar av vidjan och bröt av en käpp i taget över
knäet–– Yi arbetare äro som de där käpparne. Äro
vi var för sig, så knäcker man oss så lätt, men
sammanknytas vi av ett band, en fackförening, såsom Ström
kallar det, då äro vi en oövervinnelig makt. Du skall ha
tack, Ström, för att du lärt mig det, och bildar du en
sådan där förening, så skall jag vara den förste, som
skriver in mig. Det är ett rätt sätt att tjäna både Gud och
människor, det inser jag nu. Tack, och godnatt!
Han tryckte hårt Ströms hand, nickade åt
arbetskamraterna och gick.
»Det var bra, att du kunde vinna honom», sade
Åkerberg, »ty han har god talgåva, och den har han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
