Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Nr 3 ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det Nya Göteborg
 |
| HSB |
Redaktör:
Gustaf Lannestock
Redaktion: 1:sta Långgatan
10. Tel. 42776
Expedition: 1:sta Långgatan
10. Tel. 45267.
_________________________________
En rullande lavin.
Bostadsfrågan synes äntligen på väg att
bli en av arbetarnas allra viktigaste frågor.
Det är också på tiden att man får upp
ögonen för betydelsen av
bostadsstandardens böjande. Bättre bostäder, bättre
människor, ett bättre samhälle är ett
slagord med en hel del sanning i.
Bostadsfrågan måste höjas över partistriderna,
det är sant och riktigt, men att de
burgnare klasserna skulle arbeta för en
lösning med samma hänförelse som
småfolket är uteslutet. Deras bostadsfråga är
redan löst, har alltid varit det, och det
är mänskligt, ehuru icke riktigt ur social
synpunkt, att man mindre intresserar sig
för det som mindre kommer i ens
intressesfär. Även de bättre lottade måste dock
inse, att de först då kunna känna sig
lyckliga i samhället, när alla medborgarna bo
bra, ocih ha det bra ekonomiskt ocb andligt
sett.
Men som sagt, det är icke att hoppas
att frälsningen i detta fall skall komma
”uppifrån”. Det är kanske riktigt att
föga göres från det hållet. Arbetarklassen
vill själv lösa sin bostadsfråga. Men för
att finna vägarna till dess lösning måste
man sikta målet. Detta måste sättas högt,
mycket högt, ty hur högt det än är i dag,
skall det om femtio år vara ganska
föråldrat. Bostadsfrågan kräver ständigt en
ny lösning om vi inte ska bli efter i
utvecklingen, om vi inte ska nöja oss med
att bo sämre än vad som motsvarar tidens
krav på trevnad och komfort. Blir man
därtill efter, såsom onekligen skett med
Göteborg efter sekelskiftet (Obs.!
Jämförelsen drages endast med orter, som
kommit längre än vi; av de andra ha vi
intet att lära), då gäller det att hugga i
i dubbel måtto för att hinna med i
galoppen.
Glädjande nog har också dessa höga
krav på standarden och krav på
omedelbar reformation angett tonen på alla de
arbetarsammankomster, som under de
senaste veckorna hållits i Göteborg. Så var
det vid Arbetarekommunens tvenne
sammanträden (20,000 medlemmar!), vid ett
20-tal hyresgästföreningars möten (cirka
12,000 medlemmar!), vid de
socialdemokratiska ungdomsklubbarnas diskussion i
bostadsfrågan, vid A. B. F :s behandling
av bostadsproblemet, Clartés studiecirkel
m. fl. grupper.
I alla läger har man upptäckt, att vi
bo ururselt, att vår stad är ful, att något
måste göras omedelbart.
Människorna som gå i spetsen ha från
lämpliga håll blivit smutskastade och
förlöjligade, fantaster och drömmare!
Hånet är ruttenhetens sista försök att slå
vakt kring uselheten. Men det torde
hjälpa föga i detta fall. Bostadsfrågan har
blivit en arbetarnas stora ifråga, vilken
likt en rullande lavin blir större oeh
allvarligare för varje ögonblick. I dag är
det ett luftslott att bygga om Haga, att
mitt i stadsdelen förlägga en park med
barnträdgårdar, i morgon är det kanske en
verklighet. G. L.
____________________________________________
Barnträdgårdar i H.S.B:s hus
Storstilat förslag till lekstugor vid nybyggnaderna i Stockholm
Diskussionen om gemensamhetskök,
gemensamma matsalar och andra
gemensamma avdelningar inom hemmet
har sedan urminnes tider intresserat
människorna och problemet dyker
ideligen i moderniserad form upp till
förnyad prövning. Tyvärr ha vi inga
historiska fakta att bygga på. Inget folk och
inget samhälle har i modern tid under
någon längre period kunnat lösa denna
kommunismens djupaste fråga.
Människorna äro alltför mycket
individualister. Därmed är icke sagt, att icke
vissa detaljer i denna fråga kunna lösas
till för alla parter fördelaktiga resultat,
och kanske med en lösning av ytterligt
stor social betydelse.
En sådan detaljfråga i det stora
problemet är frågan om lekstugorna för
barnen eller Kindergarten såsom de ofta
efter tyskt mönster kallas.
H.S.B. i Stockholm har i sitt stora
nybyggnadsföretag för året planerat en
dylik lekstuga. Man väntar endast att
erhålla stöd från stadens sida, och då
de olika myndigheterna redan visat stort
intresse för projektet, är det gott hopp
om dess realiserande. Ritningarna och
förslagen ha just kommit oss tillhanda
och vi återge dem till begrundande för
göteborgarna. Kanske kunna vi inom
en ej alltför avlägsen framtid sätta
igång med något liknande.
Lekstugan är avsedd för 50 barn oeh
beräknas tarva en personal på tre
personer. Förutom toaletter, badrum,
mjölkkök och andra biutrymmen ämnar
man inreda matsal, lekrum, läsrum, rum
för spädbarn samt kök och
serveringsrum.
Dessutom kommer en rymlig
friluftsterass att anordnas med direkt utgång
från de större salarna.
De tre förstnämnda rummen, matsal,
lekrum och läsrum, äro förlagda i fil
och sinsemellan förbundna medelst
dörrar. Stora glaspartier, upptagande
hela väggen mot söder, insläppa rikligt
med sol och ljus oeh förmedla direkt
utgång till den utanför liggande
friluftsterrassen. Matsalens inredning utgöres
av små bord oeh stolar, så att barnen
få sitta i grupper om fyra, högst sex
vid varje bord.
Det närmast matsalen liggande
rummet, lekrummet, är avsett för barn i
åldern 2—3 år. Rummet tankes försett
med låga, fasta bänkar utmed
väggarna. Under dessa bänkar anordnas
utdragbara lådor, där bamen kunna
förvara sina tillhörigheter, leksaker och
dylikt. Bänkarna klädas på ovansidan
med korkmatta.
Läsrummet, som är avsett för de
större barnen, förses liksom matsalen
med små bord och stolar. I direkt
förbindelse med detta rum står ett litet
barnbibliotek, med låga bokskåp oeh
skjutbara glasdörrar.
Sovhallen är försedd med i väggarna
uppfällbara sängar.
Rummet för spädbarn blir förlagt i
direkt förbindelse med den övriga
avdelningen, men får dessutom egen
ingång ifrån förstugan. Detta rum får
liksom alla de övriga södersol och
rikligt med ljus. I anslutning till detta
utrymme är förlagt ett s. k. mjölkkök
med gaskök eller spis för
uppvärmning av mjölk samt skåp för förvaring
av flaskor och dylikt. Med direkt
förbindelse till rummet är anordnat ett
mindre tvättrum med upphöjt tvättkar
för badning av spädbarnen samt våg.
Torkanordning för barnkläder
inrymmes i särskilt skåp.
Vad inrättandet av dylika lekstugor
i stora fastigheter kan komma att
betyda för de många familjerna ur
arbetare- och småfolkslägren, där ofta båda
föräldrarna tvingas för sin nödtorftiga
utkomst deltaga i förvärvsarbetet,
torde stå klart för alla. Likaså den
möjlighet till förbättrat nöjesliv ocb
barnavård, som därmed skapas.
Att ett av uppfostrans svåraste
problem ur socialogisk synpunkt här
tangeras och underlättas, nämligen frågan
om uppfostran till individer för ett
större samhälle, är ett förhållande, som
också är ägnat att understryka
betydelsen av dessa lekstugors inrättande.
(Samtliga ritningar utföida av Arkitekt Sven Wallander, Stockholms H.S.B.)
|
När småttingarna bli trötta, få de krypa
till kojs i sovrummet. |
|
| Matsalen blir ljus och luftig. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 6 05:35:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nyagbghsb/0010.html
