Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr maj-juni ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krinolin, militarism ock om.
Ett av de intressantaste kapitlen i
mänsklighetens historia är berättelsen
om dräkternas utveckling odh
förändring under tiderna. Ingenstädes
komma följderna av historiens småsak ;r
odh obehagligiheter så till synes som
just på detta område. En kung råkar
stoppa sin näsduk i ärmen så att
spetsbroderiet sticker fram, odh strax blir
det på modet ötver hela världen att ha
spets kring rockärmarna, en detalj som
vi veta varit oerlhört viktig en gång i
den internationella diplomatien odh vid
hoven, men vars rester vi nu leende
betraktar i museerna.
Krinolinen är ett präktigt exempel
på vart det kan leda, om man inte
andrar det gamla, utan bara lägger till
lite mer och ännu lite mer. Kvinnorna
Skall
Ni bygga
eller
reparera?
Köp då
Asfalt, Cement, Gips,
Fönsterglas, Butiksrutor,
Ornamentglas, Takpapp,
Förhyd-ningspapp, Kryssfan ér
(Plywood), Mur- o. Taktegel
Golv- och Väggplattor,
Rörmattor och Reveteringsduk
Galv. plåt, slät o. korrugerad
Metaller i plåt och rör
från
Forsberg & Mark A.-B.
GÖTEBORG
Telefon 33496, 33497
klädde sig en gång i tiden ganska
förnuftigt. De ville skydda sin kropp mot
kyla, men samtidigt visste de att låta
kroppens naturliga linjer framträda,
männen till behag. Så småningom lade
man emellertid till en veckning ’här, ett
broderi där, ärmarna blevo stora och
pösiga och kjolen oformlig odh
besvärlig. Det var olidligt att uppträda och
röra sig i dessa plagg, men modet
fordrade det ju, odh vem skulle vågat
opponera sig. Det är sagan om kejsarens
nya kläder, men i motsatt utformning.
Andpunkten — skulle man kanske
kunna säga — krinolinen, blev till slut
alldeles för vidrig odh löjlig. Det
berättas, att en prinsessa, som stått i ett
olovligt förhållande till en av
hovmännen, var den första soim anlade
krinolinen för att dölja sin olycka. Röster
(från männens sida!) började
emellertid höjas för plaggets avskaffande, för
dräktens genomgående reformering. De
konservativa kvinnorna ville emellertid
inte bli av med den. Odh skräddarna
och tygproducenterna höjde klagoskrik
mot skyn. Hur många skulle inte bli
arbetslösa, om en enklare dräkt
infördes! Då kunde man ju nöja sig med
en fjärdedel av tyget. Och arbetet på
en enkel dräkt skulle inte ta en
tiion-dedel så lång tid i anspråk. Dessa
synpunkter framfördes odh försvarades på
fullaste allvar. Det gällde ju
skräd-darmästarnas ooh ty gp r oduce nt e r n a s
position. Deras tillvaro odh
existensmöjligheter höllo på att förstöras.
Eifter en mansålder kunna vi nu inte
se allvarligt vare sig på krinolinen
eller skräddarmästarnas odh
tygproducenternas energiska försvar. Vårt
medlidande väckes för såväl kvinnorna
som skräddarmästarna odh
tygproducenterna.
En med krinolinfrågan parallell
företeelse i historien är onekligen
mili-tärfrågan. Ursprungligen slogs man
endast med händer odh tänder.
Kulturen skapade redskap, och naturligtvis
skulle de användas i slags målssyfte.
Det blev svärd och bågar och pilar och
kanoner odh tanks och giftiga gaser.
Odh i dag ha vi alla dessa föremål
hängande över oss som en mara. Vi äro
alla övertygade om att de inte i
ringaste mån gagna mänskligheten i dess
helhet eller oss såsom individer. Men
vi kunna inte bli kvitt dem utan lappa
alltjämt på vidare. Högen växer
oupphörligt odh i proportion med denna
trycket på vår frihet.
De röster som höjas — tag bort
lumphögen och låt människorna vara
människor! — söka militarismens
skräddarmästare (officerarna) och
tygproducenterna (profitmänniskorna)
förkväva och överrösta med ropet: Vi
kunna inte ändra det. Det skulle bli
nöd odh arbetslöshet odh elände.
Det är tyvärr så, att människorna i
gemen tro på det som skrikes länge.
Men det finns en kategori människor,
som inte tror på sanningen däri. Det
är ungdomen, som hyser denna
hoppfulla tro men den räknar man ju inte
så allvarligt med. De skola en gång
bli gamla, odh då komma de väl att
tänka annorlunda. Är detta sant? Vill
den nutida ungdomen en gång komma
att räknas bland militarismens
krinolinmänniskor? Är deras vackra maj tal om
freden endast fraser? Eller skall det
leda dithän, att vi en dag kunna på
våra museer vid sidan om krinolinerna
betrakta löjtnantskostymerna och
annat militärt skräp odh krimskrams som
nu belsvärar oss. Må den ungdom som
talar stiga fram och i sina handlingar
visa vad som är nytt oc.h värdefullt
och vad som är krinolin och
museiföre-mål.
G. L.
3ntressanta och
omväxlande
nyheter från Qöteborg
och tyestra
Sverge finnas
alltid i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
