Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nr [5] ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 DET NYA GÖTEBORG
Amerikansk byggnadsindustri
En resa i Amerika är av oerhört
intresse för den, som vill se ett land, där
allt sjuder av optimism och
företagsamhet. Hela landet undergår en
egendomlig pr;ocess av strävan efter allt
högre och högre utveckling av industri
och affärsliv, vilket i sin tur för med1
sig en allmän specialisering, som
drivits längre och längre. Icke minst
intressant torde det vara, -säger
byggmästare Olle Engkjviist, under en intervju
med Sv. D. om resultaten av en
studieresa i U. S. A., att få höra några
spridda uppgifter om denna
specialisering i fråga om
byggnadsverksamheten. Vi ha mycket att lära inom
bygg-nadsbransdhen från Amerika. Det är
många nyheter, som vi borde införa
här, men innan det kan ske, måste vi
operera bort en del
stenåldersföreställ-ningar, som lägga stora binder i vägen
för ett rationellt framåtskridande,
vilket skulle vara till båtnad för såväl
allmänhet som arbetsgivare och
arbetare.
Min speciella uppgift var att studera
byggnadsverks ämbeten, arbetet ute på
byggnadsplatserna och arbetet på
bvggmäistarkontoren. För en svensk
byggmästare är det överraskande att
se, huru byggnadsindustrien i Amerika
tillerkännes -samma rätt som övriga
industrier genom att ha full frihet till
ar-betstbesparande maskiner och en
intelligent organisation. Inga
arbetarsvårig-hetrr eller aclcorclstvister lägga binder
i vägen för den amerikanske
byggmästaren, när han vill rationalisera
bygg-nadsyrlcet genom införandet av
mekaniska hjälpmedel eller nya
byggnadsmaterial.
I Amerika måste man mer noga än
här skilja på de verkliga
byggmästarna, de som driva -sin verksamhet
permanent, med ansvar för sina arbetare
odh tjänstemän och den egna rörelsen
samt spekulations- och
småbyggmäs-tarna. Men dessa senare intressera ju
mindre. De stora solida
byggmästarefirmorna i U. S. A. däremot, de skulle
kunna tjäna som föredömen för oss, om
blott förhållandena i övrigt viore
desamma här som i Förenta staterna.
Dc amerikanska byggmästarna ha en
utomordentligt god organisation. Det
är inte ovanligt, att hos stora firmlor
se en 150 till 250 kontorsanställda
odh ingenjörer. Allt arbete planlägges
ytterligt noggrant på kontoret, och
därifrån övas en omifatande kontroll över
de olika arbetsplatserna. Varenda bit
för ett bygge, som med fördel kan
tillverkas på verkstad eller fabrik,
beställes där och kommer till arbetsplatsen
färdig för uppmontering. Det
imponerar på en svensk byggmästare att se
de arbetsbesparande maskiner, som
användas, de stora kranarna t. ex. De ha
i regel en verkningsradie på 30 å 40
meter och en kapacitet på c:a 25 ton.
De skötas också med överlägisen
intelligens av maskinister, som på det mest
förbluffande sätt handha alla
transporter upp och ned samt inom hela
bvgg-nadsrayon. Dessa kranar äro, anser
jag, själva hemligheten i den hastiga
byggnads takt, som man lyckats
åstadkomma i Amerika. Med dem plockas
hela järnstommen upp lätt och lekande.
Med dem fraktais all tung material lätt
och hastigt upp i bygget. De
amerikanska byggmästarna söka använda
maskiner så mycket som möjligt:
elektriska handsågar, borrar, hammare, allt
annat att förtiga. De kunna också
använda dessa mekaniska hjälpmedel till
utomordentlig fördel för såväl sig
själva som byggtherren och arbetarna, ty
allt arbete utlföres mot daglön och inte
mot ackordsbetalning som hos oss.
Skola vi kunna åstadkomma en
förbättring av arbetsförhållandena här
hos oss i likihet med vad som skett i
Amerika, så är villkoret icke bara att
ackordslönerna ersättas med daglöner
utan även att en massa
vanföreställningar odh föråldrade uppfattningar om
hithörande ting övergivas av såväl
arbetare som arbetsgivare, till gagn för
dem -själva odh derais yrke.
Här hemma är det tyvärr så, att vill
man införa ett nytt material, vilja
arbetarna bestämma arbetspriset härför,
inte på grundval av den
arbetsprestation, som tarvas, utan genpm att
förklara det nya materialet vara något,
som kan hänföras till et gammalt
material med högre arbetspris.
I Amerika älska såväl arbetare som
arbetsgivare det hastiga tempot i
arbetet. Man tycker om arbetet där och
tycker om att det går fort. Ock
däri-genp-m förtjäna också alla pengar. En
stockholrasbyggmästare tycker det är
alldeles underbart, när han kommer till
en arbetsplats, där alla nya tekniska
hjälpmedel och alla nya material
användas utan att det höres den allra
minsta protest från arbetslagen och
utan att det skall föras ändlösa och
tröstlösa förhandlingar med dem om
småändringar i ackordspriser. Det är
aldrig tal om hårklyverier för att
definiera ny material i syfte att utröna,
till vilken grupp av arbetare det skall
hänföras eller efter vilken taxa det
skall betalas. Tack vare denna
-frånvaro av tvister och slitningar, som
inom byggnadsbramsdhen -här i Sverge
äro så sorgligt vanliga, existerar ickså
ett kamratligt -förhållande mellan
arbetare och arbetsgivare, som är
utomordentligt välgörande. Vi skhl-le behöva
det här likaväl som amerikanarnas
friska humör, odh vi behöva de
arbetsbesparande maskiner och metoder, som
tillämpas i Amerika. Men innan vi
komma därhän, måste, som jag redan
tidigare sagt, stenåldenssynpunkterna
arbetas bort.
Det förefinnes i Amerika en
underbar och frisk optimism odh
företagsamhet, som är smittande. Allting skall
gå. ”Leave out ’t’ in can’t” är ett
allmänt slagord. När man ser den
underbara Parc A-venue, där gata och hus ä o
byggda över järnväaisspåren och där
husägaren ej rår om tomtmarken, men
på 99 år förhyrt luften 5 meter över
järnvägsspåren och uppåt, erfar man
något aiv denna American spirit. Och
den, som nyligen studerat den stora
biltur.mOn under Hudisonfloden.
genom vilken dagligen 50,000 bilar
passera, en tunnel, som har en längd av
nära 3,5 k i lomdte r och ligger så djupt,
att de stora oceanångarna passera
ovanför odh ändå ventileras så
underbart. att ingen som helst förorening
av luften kan konstateras, förstår
plötsligt Amerikas •överlägsenhet, när
han hör en stockholmsk ”trafikexpert”
och kommunalman varna för en liten
biltunnel under Hamngatan, därför att
”bensingaserna kunna döda folk”.
Jag är övertygad om att det skulle
vara till Sverges fromma, om
yrkes-männen mera än hittills begagnade sig
av möjligheterna till studier i Amerika.
Kanske skulle då något av
amerikanarnas glada optimism smitta av sig på
oss odh hjälpa oss i vårt arbete.
Amerikanen är mycket älskvärd och
hjälpsam mot dem, -som komma för att
studera amerikansk industri och
organisation, han visar för den
välrekommende-rade sitt kontor, sin arbetsplats, sin
organisationsplan och lämnar med gläa-je
alla de upplysningar han antar kunna
bli till gagn. Plan visar en välvilja
och en hjälpsamhet, som helt enkelt ar
överraskande.
(Ur ’’Byggmästaren’’.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
