Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän politisk öfverblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
NYA HISTORIEN EFTER 1815.
från den tributskyldighet, som först varit bestämd. Efter
att en tid hafva haft en stormig tillvaro som republik blef
Grekland konungarike.
Genom brytningen äfven mellan Nikolaus och
Metternich var visserligen »heliga alliansen» i själfva verket
upplöst och reaktionens makt därigenom i någon mån bruten.
Men den välvilja, som af politiska skäl och kristen
medkänsla kommit Grekland till del, innebar dock ingen
förändring i de europeiska fastlandsmakternas frihetsfientliga
reo-erino-ssystem. En ny revolution måste på nytt öppna
kampen mot det stelnade enväldet, för att bana väg för
den rörelse framåt, som af motståndet snarare stegrades än
mildrades. Från Paris ljöd åter det uppskrämmande
frihetsbruset, likt en aflägsen stormvåg, som man väntar skola
närma sig. Den s.. k. julirevolutionen bortsköljde från
Frankrikes tron den regerande bourbonska konungalinien, hvars
rum intogs af Ludvig Filip, tillhörande den bourbonska
linien Orleans. Hvad man kunde vänta inträffade.
Svallvågen trängde öfver Frankrikes gränser. Från skilda håll
förnams, huru frihetsanden å nyo var i häftig rörelse. Men
hufvudsakligen tvenne af dess försök att slå sig igenom
hafva fått en större historisk betydelse. I strid med
politiskt förstånd och historisk erfarenhet hade genom
Wien-kongressens beslut Holland och Belgien, trots folkens
skiljaktighet i härstamning, religion, språk och näringslif, blifvit
med hvarandra förenade till ett konungarike, Nederlanden,
under Vilhelm I, ättling af Hollands gamla oraniska
ståt-hållarfamilj. Wienkongressen hade hoppats genom de
tvenne landens förening skapa en stark barriär mot Franki
rikes ärelystnad. Men omöjligheten att utjämna de skarpa
religiösa och nationella motsatserna samt försona belgierna
med den underordnade ställning, i hvilken de tyckte si
hafva kommit, gjorde föreningen ohållbar. När så
julirevolutionens bud kom, bröt det i Belgien rådande missnöjet
sina fördämningar. Genom en i fyra dagar fortsatt, blodig
kamp mellan de upproriska belgierna och holländska truppel
om besittningen af Bryssel var i själfva verket Wie
kongressens konstbyggnad kastad öfver ända. Oroade
Revolution
i Belgien.
Kamp om
Bryssel 22-26
sept. 1830.
[-Frihetsrörelsen-]
{+Frihetsrörel-
sen+} i ny fart.
Julirevolation
27-29 juli
1830.
Prins Otto af
Bajern
Greklands konung
1832.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
