Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän politisk öfverblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN POLITISK ÖtfVEKBLICK.
21
bundsstatens bestånd. På grund af unionens stora
utsträckning i norr och söder hade dess sydliga och nordliga delar
ett högst olika näringslif. De norra staterna, där tillgången
till fria, hvita arbetare gjorde slafvar* obehöfliga, lefde
under förhållanden, snarlika det nordligare Europas, och
utvecklade, jämte ett på europeiskt vis drifvet åkerbruk, äfven
en liflig fabriksrörelse, medan däremot i Svdstaterna, hvilka
hade en mycket ringa industri, stora godsägare odlade
medelst negerslafvar sina vidsträckta bomulls-, ris-,
socker-och tobaksplantager. Under det nu Nordstaterna till skydd
för sin unga, uppblomstrande industri ville hafva höga tullar
på främmande industrialster, fordrade Sydstaterna lättad
tillförsel af sådana. Denna motsats skärpte den samtidigt
pågående och i bitterhet växande fejden mellan
negerslaf-veriets försvarare i söder och dess motståndare i norr. De
två partierna hafva oegentligt nog fått namnen demokrater
och republikaner. Till de förra hörde Söderns slafpatroner,
som, till stöd för sina syften, fordrade större frihet för de
enskilda staterna, medan det republikanska partiet, som
omfattade slafveriets motståndare, starkare höllo på unionens
enhet. Allt skarpare tillspetsade sig meningsstriden om
slafveriet, denna syndaskuld, som allt hårdare tryckte den
kristna mänsklighetens samvete. En världsberömd bok, »Onkel
Toms stuga», som vid denna tid utkom och hvars
författarinna, Mrs Stowe, var amerikanska, bidrog mäktigt att stämma
sinnena till förmån för negerslafven. Att upphäfva
slafveriet var för Nordstaterna, som använda fria arbetare, ingen
uppoffring. Sydstaternas plantageägare däremot påstodo
sig icke kunna umbära negrerna, emedan hvita arbetare
enligt slafägarnes mening icke uthärdade det tunga arbetet
på fälten i det heta klimatet. Slafpatronerna voro
fördenskull också färdiga till kamp på lif och död för slafveriets
bibehållande. Sedan under en föregående tid presidentvalen
utfallit efter Sydstaternas önskan, inträffade, att en
nordstatsman och negerslafveriets motståndare valdes till unionens
president. Mannen var den berömde Abraham Lincoln.
Elfva stater bröto sig nu ut ur unionen och valde sin egen
president, Jefferson Davis. Då Nordstaterna icke ville tillåta
ibraham
Lincoln president
1861—1865.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
