Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän politisk öfverblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN POLITISK ÖFVERBLICK. 27
nu Napoleon veta, att Förenta staterna i enlighet med den
grundsats, som efter en föregående president, Monroe (1817—
1825), fått namn af monroedoktrinen, icke ämnade tåla
europeisk inblandning i den amerikanska angelägenheten. Amerika
för amerikanerna — se där den mäktiga Unionens politik,
hvarefter Europa således skulle hafva att rätta sig beträffande saker,
som anginge de af europeiska makter oberoende delarna ai
amerikanska kontinenten. Napoleon måste underkasta sig
den förödmjukelsen att hemkalla sin armé för att icke
äfven-tyra ett krig med den mäktiga Unionen. Med ett hjältemod,
som i viss grad väcker beundran, vägrade hans skyddsling
Maximilian att lämna sin post och följa marskalk Bazaine
tillbaka till Europa. Han gick i det främmande landet sitt
öde till mötes, och hans lott blef att falla i det
republikanska partiets händer och, androm till skräck, arkebuseras.
Hans gemål, Charlotta af Belgien* syster till Leopold II,
lefver ännu som vansinnig i sitt hemland. Hela Europa
skakades af sinnesrörelse, och för upphofsmannen till detta
sorgespel, kejsar Napoleon, blefvo följderna olycksdigra.
Preussens oerhörda, oförhindrade makttillväxt hade varit en
mycket hård stöt för hans anseende. Händelserna i Mexiko
blef den andra. Såsom vanligt i dylika fall, började nu,
dia motgångens dagar kommit, den franska nationen påminna
sig alla sin härskares fel, under glömska af hans
förtjänster.
Ännu en gång; framglänste dock Frankrike, innan fallets
o o o
stund var kommen för Napoleon III och hans kejsartron.
Ett af ingeniörvetenskapens betydelsefullaste arbeten för
främjande af mänsklig samfärdsel var fullbordadt och
invigdes under utomordentliga högtidligheter. Detta jätteverk
var Suezkanalen mellan Röda hafvet och Medelhafvet,
förbindande sistnämnda haf med Indiska oceanen. Den
store ingeniören Lesseps, som genomdrifvit och fullbordat
verket, var fransman, och den kanske förnämsta
prydnaden vid invigningens festligheter var Napoleons sköna
gemål, kejsarinnan Eugenie. Lyckan växlar. Icke ett år
hann förgå, förrän hon efter sin gemåls fall var en
flykting. Hon skulle ock bära på det sorgliga medvetandet att
Maximilian
arkebuserad
1867.
Suezkanalens
invigning i
nov. 1869.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
