Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän politisk öfverblick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
För Greklands räkning uppmanades Turkiet att afstå
från en del af Tessalien och det gamla Epirus. [1]
I Asien blef området Kars-Batum Rysslands vinst.
Sådana voro hufvudsakligen de förändringar, som
genom kriget och berlinkongressens anordningar inträdt. Till
icke ringa öfverraskning erfor emellertid så väl kongressen
som hela det politiska Europa, att England begagnat
tillfället att förskaffa sig en ny stödjepunkt för sitt
medelhafsvälde. Enligt fördrag med Turkiet skulle nämligen
England få besätta den stora turkiska ön Cypern
[2]. Till gengäld
skulle England beskydda Turkiets asiatiska besittningar mot
Ryssland, dock så, att Turkiet å sin sida skulle vidtaga
åtskilliga reformer till de kristnas skydd. Då man
naturligtvis kunde förutse, att de kristna i verkligheten skulle komma
att rätt illa beskyddas, var sålunda för England en utväg
beredd att icke behöfva taga sig för hårdt af sin förpliktelse.
Äfven för den politiska maktställningen öfver hufvud i
Europa hade berlinkongressen sin betydelse. Att de sväfvande
världsfrågorna afgjorts i Berlin och under tyska
rikskansleren Bismarcks presidium syntes gifva vid handen, att
Preussen-Tyskland tagit plats i högsätet vid de europeiska
makternas bord och hade det tyngst vägande ordet i deras
rådslag. Ej underligt således, om det för Ryssland
började blifva klart, att vägen till Konstantinopel måste gå öfver
Berlin, eller med andra ord, att Preussen-Tyskland vore
det hinder, som först måste öfvervinnas. Den vaksamme
Bismarck förstod denna Rysslands tanke, och till värn
mot å ena sidan det hämndgiriga Frankrike och å andra det
storryska förstoringsbegäret tillvägabragte han mellan
Tyskland och det för sina östra gränser bekymrade Österrike
en förbundstraktat [3], hvars förutsättning var farhågorna för
ryska krigsplaner. Och till detta förbund, såsom en borgen
för fredens bevarande, slöt sig snart äfven Italien
[4], som
själf behöfde och önskade, att freden i Europa förblef orubbad.
Så uppstod den sedermera gång på gång förnyade och ännu
bestående trippelalliansen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
