Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfverblick af det allmänna tänkesättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
NYA HISTORIEN EFTER 1815.
trängt namnet kommunism (af det latinska communis,
gemensam), som plägat användas såsom uttryck för den
grumliga idéen om all egendoms gemensamhet. Där ordet
kom-munism nu användes, får det väl anses innebära en i
enskildheter något mera långt drifven gemensamhet, än socialismen
fordrar. Socialismens tanke är icke ny och tillhör icke ens
uteslutande Europa. Man finner iqer eller mindre tydliga
spår däraf så väl längst i öster, i Kina, som längst i västerT
i det guldrika Peru, där den i början af nya historien
träffades af de eröfrande spaniorerna. Vi finna den vidare i
det gamla Grekland och i det gamla Rom. Och så
under-ligt är ju ej detta. Helt visst har, så länge en mänsklighet
funnits på jorden, egendomens ojämna fördelning varit i
större eller mindre mån en källa till tvedräkt och strider.
Man har talat om ett naturtillstånd, då ingen skillnad funnits
mellan mitt och ditt utan hvar och en fritt tillägnat sig jordens
frukter eller jaktens och fiskets byten. Men lika visst som
den skickligare skytten eller skickligare fiskaren gjort rikare
byte än den oskickligare, lika visst har han också betraktat
den gjorda fångsten såsom sin egendom och dragit fördel
af sin öfverlägsenhet. Striden om jaktmarker och fiskvatten,
som ännu i dag tänder tvedräkt mellan mäktiga nationer,
är nog lika gammal som pilbågen och metkroken.
Egennyttan var den rådande naturlagen före den kristna
mOral-lagen och har icke heller af denna blifvit utplånad. Begäret
att förvärfva å ena sidan och den olika förmågan att
förvärfva å den andra rubbade förr eller senare jämlikheten
så väl riken och folk som individer emellan. Vid den hos
högre begåfvade släkten fortgående civilisationen hafva
yrkenas olikhet, de andliga så väl som kroppsliga arbetenas olika
värde och efterfrågan på världsmarknaden befordrat
klass-och förmögenhetsskillnaden. I samma mån som svalget
vidgade sig och de lyckligare lottade egennyttigt gjorde
bruk af sin öfverlägsenhet, i samma mån växte missnöjet
hos de underlägsna. De ekonomiska samhäUsstriderna
började. Att läsa historien är, ur denna synpunkt sedt, att
vandra fram mellan slaktlinierna af sinsemellan stridande
raamhälbklasser. Hvad beträffar den socialistiska tankens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
