Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfverblick af det allmänna tänkesättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERBLICK AF DET ALLMÄNNA TANKESÄTTET.
89
den kyrkliga reformationsrörelsen uppreste sig
kroppsarbetarne — till sin hufvudmassa en egendomslös, lifegen
eller eljest hårdt betryckt allmoge — slitande lydnadens och
förtryckets band i syfte att genom omgestaltning af
egendomsförhållandena vinna förbättring i sin ställning. Vi hafva
annorstädes ordat om detta ämne och äfven sett, hvarför
samhällenas dåvarande, djupt beklagansvärda olycksbarn
misslyckades och måste misslyckas. Okunniga, råa,
förvildade, skulle de såsom segrare hafva grusat samhället och
stannat vid att däröfver utbreda förödelsens styggelse.
Vi förflytta oss nu framåt i tiden, en tid af mellan 200
och 300 år, under hvilken ingen väsentlig förändring inträdt
i de egendomslösas ställning. Den s. k. Upplysningen,
grumlig som den var, inledde visserligen den stigande
förädling i det mänskliga tänkesättet, som man kallar
huma-nitet och som röjer sig i en lifligare uppfattning af våra
plikter mot medmänniskor. Men i franska revolutionen
sågo vi just dem, hvilka skulle förverkliga revolutionens
skönt klingande program, »frihet, jämlikhet och broderskap»,
under den s.-k. »Skräckens» tid taga hela samhället för sin
räkning och i mordisk lystnad kasta sig öfver sina
medmänniskors egendom för att själfva frossa af rofvet— en
förebild till hvad komma kan; ty de hundra åren, som sedan
förgått, hafva icke förändrat- själfva människonaturen.
Revolutionen blef vis&erligen genom besluten af den 5
aug-1789 och enväldets fall en politisk-borgerlig frihetsfackla,
tänd för folken. Men de egendomslösa kroppsarbetarne
hade foga gagn af omgestaltningen. Äfven efter
revolutionen kvarstod i Frankrike så väl som annorstädes
detsamma obevekliga samhällslidande, som rifvit i samhällenas
inälfvor alltifrån begynnelsen. De ekonomiska motsatserna
såsom sådana, fattigdom mot rikedom, hade af revolutionen
icke afhjälpts och icke kunnat afhjälpas, emedan de äro
beroende äfven af helt andra lagar än de allmänt politiska
och borgerliga. Befriadt från det fransk-napoleonska
världsförtrycket, återupptog Europa med nytänd ifver det fredliga
arbetet, liksom för att ersätta de andliga och materiella
förluster, som lidits genom krigen. Ett stigande välstånd syntes
Jfr del 1 s. 19,
51, 118—120/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
