Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfverblick af det allmänna tänkesättet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖFVERSIGT AF DET ALLMÄNNA TÄNKESÄTTET, 93
Efter februarirevolutionen 1848 gjorde också
Frankrikes dåvarande provisoriska regering ett knappast
allvarligt försök att genom inrättande af nationalverkstäder,
där arbetslöst folk utan åtskillnad skulle få arbete och
dagspenning, tillfredsställa de oroliga kroppsarbetarne.
Försöket slog illa ut, såsom lätt är att förstå. Staten blef
snart ur stånd att tillgodose de hopade massorna af
arbetssökande, hvilka där fingo sin dagspenning utan att hafva
behöft använda någon egen omtanke, utan att hafva behöft
öfver h öfv an anstränga sig, ja, såsom förhållandet var med
ett stort antal, utan att alls hafva uträttat något egentligt
arbete. Styrelsen nödgades stänga verkstäderna, en så
mycket angelägnare åtgärd, som just dessa verkstäder med
de hopade arbetsmassorna blefvo en härd för
samhällsfar-liga stämplingar. Följden af stängningen blef
kroppsarbe-tarnes bekanta, ursinniga revolutionsförsök, som först efter
ett förödande blodbad kunde undertrvckas.
Den förlamning i den fransk-socialistiska rörelsen, som
följde på detta de egendomslösas förkrossande nederlag,
tycktes för en tid hafva sträckt sig öfver hela det
socialistiska lägret. Men på 1860-talet uppflammade och spredo
sig de socialistiska idéerna med förnyad styrka och sökte
på vetenskaplig grund utprägla sig i vissa bestämda satser,
som kunde af socialisterna i skilda land erkännas som
allmängiltiga;^ Grundläggaren till den moderna, systematiskt
eller vetenskapligt utvecklade socialismen är tysken Karl Marx,
under senare delen af sin lefnad bosatt i London. Marx
utgick från den enligt hans tanke oförsonliga
motsatsen mellan kapital och arbete, mellan de egendomsägande
och de s. k. proletärerna,1 hvilka sistnämndas ofta hårda lott
han blef i tillfälle att på nära håll lära känna. Hans ytterst
invecklade och svårfattliga lärobyggnad torde kunna
sammanfattas i följande hufvuddrag. Genom maskinarbetet,
ständigt stegradt genom nya uppfinningar, förtrycker
kapitalet kroppsarbetare. Enär ett öfverflöd af mänsklig arbets-
1 Proletär af det latinska ordet proletära = obesuttna, af proles
(afkomma), emedan proletariernas egentliga betydelse var att bidraga till
släktets bestånd.
[-Socialistrevo-lutionen sommaren-]
{+Socialistrevo-
lutionen som-
maren+} 1848.
Marx f. 1818,
d. 1883 i
London.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
