Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Öfverblick af det allmänna tänkesättet
- Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullständigare än hittills förmå tyda de himmelska texter,
hvilka så väl i natur- och andelif som i vår religionsurkund
äro oss förelagda att söka fatta. I sitt afskedstal till sina
lärjungar sade Jesus: »Jag hafver ännu mycket att säga
eder, men I kunnen icke nu bära det.» Ligger ej i dessa
ord liksom en förutsägelse, att en intellektuellt mera mognad
mänsklighet skall få veta mera om de andliga tingen? Vill
man kalla detta »mera» en ny uppenbarelse, nåväl, må man
kalla det så.1 1 alla händelser synes ingen annan räddning
möjlig, och det är känslan däraf, som i vår tid är det
allmänna tänkesättets innersta väsen. Ropet efter ljus,
förklaring, är den röst, lyssnaren tycker sig förnimma ur djupet
af vårt släktes sökande, irrande, skuldmedvetna själ.
*
Frankrike.
Huru ofta har icke historien, »magistra vitae», upprepat
den läxan och belyst den sanningen, att hämndens och hatets
gärningar äro för själfva sina upphofsman fördärfbringandet
Men lärare veta väl, att lärdomar, huru ofta de än
upprepas, likväl ofta falla på hälleberget.
Frankrikes historia efter Napoleons fall och
bourbonernas återkomst låter oss skåda, huru ett segrande parti i
besinningslöst öfvermod skyndar mot sin undergång. Här
inträffade detsamma som i England efter den stuartska
restaurationen, nämligen att det monarkiska partiet var »mera
konungskt än konungen själf» och i sin reaktionära
hänryckning gick till öfverdrifter, som icke rättvisligen kunna
skrifvas på monarkens räkning. Konungamakten å sin sida
hade nödtvunget inskränkt sig genom den förutnämnda
»kartan», enligt hvilken regentens myndighet vid lagstiftning
och beskattning begränsades af en riksförsamling på två
kamrar: pärskammaren, utsedd af konungen, och
deputeradekammaren. Frankrike var sålunda en konstitutionell
monarki. Men till själfva den folkvalda kammaren erhöll
endast rikedomen tillträde. Ty endast de, som i direkta
skatter betalade 1000 francs, voro valbara, och i valen till
1 Jfr hvad förf. del 1, s. 59 säger om Luther.
Ludvig XVm
1814(1815)—
1824.
Kartan af 4,
jnni 1814. Jfr
del 2, s. 398.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 21:28:09 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nyahisto/3/0120.html
