Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANKRIKE.
125
fästandet af denna eröfring afvärja det orleanska husets
öde. Bland de reformer, som af oppositionen i
deputeradekammaren yrkades, var det särskildt en, om hvars billighet,
ja nödvändighet alla frisinnade kunde anses vara eniga.
Valreform eller utsträckning af den politiska rösträtten hette
detta den allmänna meningens kraf. I själfva verket var det
också en orimlighet, att i ett land med omkring 35 millioner
invånare valmännens eller de politiskt myndigas antal
inskränktes till omkring 200,000. För att genom en stark
och allmän påtryckning bryta regeringens motstånd läto
Guizots motståndare i deputeradekammaren sätta i gång
de «. k. reformbanketterna eller de till nästan alla landets
större städer utbredda festliga samkväm, där frågan om
valreform var ämnet för öfverläggningarna. Regeringens
förbud mot en sådan tillämnad bankett i Paris blef
signa-len till revolution. Så har ordet reformbanketter blifvit
likasom det lystringsord, som återför tanken till
februarirevolutionen, liksom ordet juliordonnanserna fått en sådan
betydelse i afseende på 1830 års omhvälfning. Konungen
och hans doktrinäre minister hade icke förstått, att de
ge-nom sin vägran att medgifva en måttlig och allmänt
billi-gad reform beredde republikaner och socialister ett
fruktansvärdt öfvertag. Ty följden af regeringens
hårdnacken-het var helt visst den att till julimonarkiens afgjorda fiende,
ja till barrikadhjälte förvandla mången, som kanske annars
ännu velat stödja Ludvig Filips tron. Flertalet af kammarens
oppositionsmän afsåg ju dock icke att omstörta hela
sam-hällsskicket utan endast att störta Guizot och hans system,
hvadan också konungens krigiska åtgärder till förbudets
upprätthållande hade den verkan, att bankettkommittéen fick
tillkännagifva parisbankettens inställande. Men sedan en
gång revolutionsvinden var satt i rörelse, kunde icke
herrarnes af bourgeoisien räddhåga för dess härjningar stoppa dess
framfart. Redan hade gatustriden fortgått i tvenne dagar,
då konungen aflägsnade Guizot och lofvade reformen. Den
allmänna glädjen syntes möjliggöra försoning. Då inträffade
en händelse, som »såg ut som tanke» med syfte att göra en
försoning omöjlig. En folkmassa, samlad framför utrikesminis*
[-Reformbanketter.-]
{+Reformban-
ketter.+}
Revolution 22
öch 23 febr.
1848.
Guizots fall;
Thiers förste
minister.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
