Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Preussen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PREUSSEN.
141
rige stäfja de rysk-österrikiska förstoringsplanerna. I
förbindelse med England tvang Fredrik Vilhelm Danmark till
fred med Sverige. Länge dröjde det dock ej, innan den
preussiska regeringen lade i dagen det vankelmod och det
urartande, som var en naturlig följd af kvinnliga och
manliga gunstlingars herravälde. Nesligt öfverlefvande Polen,
gjorde Fredrik ’Vilhelm genom vapenkamratskap med
Ryssland den till största delen förgängliga vinsten af de polska
områden, som fingo namn af Sydpreussen och
Ny-Ost-preussen, allt medan hans sysslande med Polens affärer gjorde
hans politik mot franska revolutionen till en bragdlös
utmaning, som slutade med freden i Basel. Och likväl blef
han vid slutuppgörelsen med Polen lurad af sina
medbrottslingar, Ryssland och Österrike, men måste svälja
sin harm öfver den ringa andel af bytet, man tillmätte honom.
Den personligt aktningsvärdare men föga begåfvade
sonen Fredrik Vilhelm III mottog i arf efter sin fader ett
skuldsatt rike, hvars skattkammare var tom, hvars anseende
i Europa var liksom bortblåst och hvars en gång så frejdade
här synes hafva förlorat både disciplin och hederskänsla.
Föga benägen för politiska reformer, körde visserligen
konungen en hop mer eller mindre förnämt hofslödder på
porten men lät regeringen fortfarande skötas af samma
ofosterländska oduglingar, en Haugwitz m. fl., som tjänat
hans fader. Behandlad af Napoleon med på samma gång
artighet och öfvermod, förgrymmades han öfver dennes
ohöflighet att under tredje koalitionskriget låta sina trupper
genomtåga preussiskt område men var tillika nog svag att
efter slaget vid Austerlitz hålla till godo med den farliga
uppgörelsen om landbyte, hvarom Haugwitz öfverenskommit
med Napoleon och hvarigenom Preussen skulle erhålla
Hannover. Hvad Preussen kort därefter led genom neder-;
lag, smälek och plundring, känna vi. Det personligen
hårdast träffade offret för den hänsynslöshet, hvarmed
Napoleon behandlade Preussen, var Fredrik Vilhelms upphöjda
gemål, den berömda Louise af Mecklenburg-Strelitz, mot
hvilken despoten gick därhän i fräckhet, att han sökte skada
hennes rykte. De lidandes vän, var hon själf i pröfningar
Danmarks
anfall mot
Sverige 1788.
Jfr d. 2, s. 221
—223.
Jfr d. 2?s. 297,
318, 356.
Fredrik
Vilhelm III 1797
—1840.
Del 2, s. 381
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
