- Project Runeberg -  Öfversikt af nya historien / Tredje delen /
150

(1889-1898) [MARC] Author: Wilhelm M. Carlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Preussen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

150

NYA HISTORIEN EFTER 1815.

hvilket det icke vidare fick att skaffa. Med Sydtyeklands
stater ingingos fördrag såsom med fullt själfständiga stater,
och de behöllo, med ett enda litet undantag, sina områden
oförminskade. Preussen utvidgade visserligen på segrares
vis ganska ansenligt sitt eget omedelbara område. Därmed
införlivades såsom provinser Schleswig (med undantag af
ett litet område i norr), Holstein^1 Hessen-Kassel, Hannover,
Nassau och riksstaden Frankfurt am Main. Men kanske
var detta för det helas styrka en nödvändighet; och ledo
väl därigenom de eröfrade landen någon skada? Vid
stiftande af det under Preussens ledning ställda Nordtyska
förbundets grundlag iakttogs också mot de jämförelsevis
obetydliga medstaterna en hänsynsfullhet, som vittnar om
den preussiska statsklokheten. Tyskland, gripet vid håret,
var emellertid nu så upplyftadt ur splittringens oeh
maktlöshetens dy, att det åter kände fast mark under fötterna,
och då Preussens konung såsom den gemensamme
krigs-herren uppkallade tyska folket till strid mot den gamle
arf-fienden Frankrike, följde villigt äfven Sydtyskland,
genomträngd! af sammanslutningens betydelse och ära. Krigets
frukt blef tyska kejsardömets upprättande. Bismarcks
profvade statsmannasnille, Moltkes fältherrestorhet och
»seger-gubben» konungen-kejsai en Vilhelm I:s personliga
popularitet förskaffade den nya skapelsen tillit inifrån och trygghet
utifrån. Den förut fristående preussiska stormakten hade
uppgått i en större enhet. De preussiska konunganamnen
blefvo tillika tyska kejsarnamn. Berlin såsom kejsarrikets
hufvudstad hade blifvit den jämviktspunkt, kring hvilken
den europeiska diplomatien graviterade, och den preussiska
politiken skulle blifva det stora tyska fäderneslandets, med
hvars historia den i sina hufvuddrag borde sammanflyta.
1 Berlin, som nu hade blifvit Tyska rikets hufvudstad,
sammanträdde Österrikes, Rysslands och Tysklands kejsare
liksom till bekräftelse på den tingens nya ordning, som
inträdt, men icke till någon egentlig allians
(Trekejsarförbundet»). Preussen och Tyskland blefvo emellertid icke

1 Lauenburg, genom fördraget i Gastein (sid. 28) öfverlåtet åt
preussiske konungen, införlifvades med Preussen 1876.

Se vidare
härom Tyskland.

Sid. 28-31.

Kejsarmöte
1872
(Trekejsarförbundet »)J

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:28:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyahisto/3/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free