- Project Runeberg -  Öfversikt af nya historien / Tredje delen /
161

(1889-1898) [MARC] Author: Wilhelm M. Carlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TYSKLAND.

161

bördorna. För att bryta udden af Frankrikes hämndbegär,
som gjorde dessa uppoffringar oundvikliga, var Tyskland en
gång nära att på nytt slå till sin ovän, innan denne hunnit
fullborda sina krigiska tillrustningar, men hejdade sig,
förnämligast måhända på grund af kejsar Alexander II:s af Ryssland
energiska inskridande mot denna afsikt. Då det vid
Berlinkongressen, där Bismarck förde ordet, blifvit uppenbart, att
äfven Tyskland var ett hinder, som för storslaviska
sträfvanden och härar barrikaderade vägen till Konstantinopel, var
en uppriktig vänskap mellan Tyska riket och Ryssland
knappast möjlig. Det yttre vänskapsförhållandet sökte och
lyckades dock Bismarck bevara. Ja, på sidan om det förbund,
som ingicks mellan Tyskland och Österrike till bådas värn
mot det missnöjda Ryssland, afslöt Bismarck en för
Tysklands trygghet gynnsam traktat med sistnämnda makt.
Genom Italiens biträde till det tysk-österrikiska förbundet
uppstod den s. k. trippelalliansen till fredens värn.
Förhållandet till Frankrike, där general Boulanger var de
hämndlystnas hopp, fortfor emellertid att vara ytterst ömtåligt,
och då en fransk orolighetsmakare vid namn Schnäbele, som
i Elsass-Lothringen sökte locka själar från Tyskland, på
tyskt område blifvit häktad, uppstod i Frankrike en storm,
som skulle hafva ledt till fredsbrott, om ej i franska regeringen
den besinningsfullare meningen segrat.

Det led mot slutet af kejsar Vilhelm I:s ärofulla
lefnad. pFör sin lyckosamma början och löftesrika utveckling
under tvenne årtionden hade d^t unga tyska kejsardömet
utan tvifvel i hög grad att tacka sin gamle, vördnadsvärde,
både duglige och framför allt ädle och upphöjde
»segergubbe» (Siegesgreis), som också var af hela sitt tyska folk
omfattad med innerlig kärlek och vördnad. Till Vilhelm
I:s politiska storhet hörde särskildt, och vissBrligen icke minst,
den förtjänsten, att han utan afund och småsinne upphöjde de
rätta männen — en Bismarck, en Moltke m. fl. — på deras
rätta plats och villigt lät sig själf fördunklas af deras glans.

Vilhelm I:s son och efterträdare, den rättänkande
Fredrik, segraren vid Wt&th, led af en obotlig sjukdom,
kräfta i strupen, och var en lifdömd man redan innan han

C ar la ven ttfaMni&t tf v*#« &£■**>

Tanke på nytt
krig mot
Frankrike

1875.

BerJinkonffres-

o

sen. Se s. 34.

Tysk
specialtraktat med
Ryssland 1884.

[-Trippelalliansen-]

{+Trippelallian-
sen+} 1882.

Hotande
fredsbrott med
Frankrike
1887.

Preussens
konung Fredrik
in kejsare
under namn af
endast
»Fredrik», 9/3—15/ö
1888.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:28:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nyahisto/3/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free