Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
NYA HISTORIEN EFTER 1815.
allt politiskt lif förkväfvande enväldet med dess gamla
missbruk, dess gamla klassåtskillnader åter höll sitt intåg; och
en okunnig, vidskeplig folkande syntes här liksom i Spanien
gynna den katolsk-politiska reaktionen. Alldeles
fullständigt återställdes dock icke den gamla ordningen. I kraft
af Wienkongressens bestämmelser undergick Italiens
politiska gestalt följande ändringar. Venedig och Genua voro
försvunna från de själfständiga staternas antal. Det förra
sammanslöts med Lombardiet till konungariket
Lombardiet-Venetien, som införlifvades med den österrikiska monarkien.
Genua uppgick i konungariket Sardinien. Parma hade
bestämts till änkesäte för lifstid åt Napoleons änka Marie
Louise af Österrike; efter hennes död skulle landet återgå
till det förut regerande bourbonska furstehuset, som under
tiden innehaft Lucca, hvilket i sin ordning vid Marie Louises
död skulle införlifvas med Toscana. Modena återgafs
visserligen åt sin gamla dynasti, men genom arftagerskans till det
gamla huset Este, Maria Beatrice, giftermål med en
österrikisk ärkehertig hade äfven Modena blifvit ett familjeland,
en »tertiogenitur» för det österrikiska härskarhuset. Så
blefvo denna familjs vidgade besittningar och vidgade
inflytande i Italien en för metternichska politiken icke
ovälkommen anledning att på sätt vi redan känna ingripa i den
splittrade halföns öden till undertryckande af hvarje försök,
som afsåg: rubbning af det bestående. Om någon gång
under en mild styrelse, sådan som den österrikiska
sidogrenen i Toscana, ett lyckligare samförstånd mellan regent
och folk ägde rum, så var detta en tillfällighet. Ty
någon konstitution, som inskränkte monarkens godtycke,
fanns icke.
Det låg dock, såsom man säger, »i luften» eller i
förhållandenas natur, att under trycket af främlings välde och
i allmänhet ett styrelsesätt, snörrätt stridande mot tidsandans
sträfvan till större folklig själfständighet, äfven Italiens folk
skulle uppstå till kamp mot reaktionen. Så skedde ock.
Den oroliga frihetsandan sökte sig uttryck i revolutionära
sällskap och revolutionära handlingar. Bekant är det
hemliga sällskapet Carbonari (— kolare), som tagit eig namn
Marie Louises
af Parma död
1847.
Ferdinand
Karl (son af
Frans I Stefan
och Maria
Teresia) hert.
af Modena
1803.
[-Frihetsrörelsen,-]
{+Frihetsrörel-
sen,+}
Sällskapet
Carbonari stiftadt
1808.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
