Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storbritannien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
NYA HISTORIEN EFTER 1815.
den hannoverska konungakronan, öfvergick den kungliga
värdigheten i sistnämnda land till en af hennes farbröder,
hertig Ernst August af Cumberland. Det brittiska väldet
var därmed skildt från Hannover, som ålagt England
stundom otrefliga förpliktelser och så ofta inverkat på dess
politik. Med förtjusning hälsad af sitt folk, skulle också
drottning Viktoria genom troget uppfyllande af sina
konstitutionella plikter komma att visa sig värdig sitt folks kärlek,
som följt henne till sena ålderdomen. Förmäld med prins
Albert af Sachsen Koburg, blef hon också en lycklig maka
och många barns moder.1
Under den berömde utrikesministern lord Palmerston»
ledning utvecklade whigregeringen äfven utåt en
verksamhet, som riktade världens uppmärksamhet på det mäktiga
öriket. I Spanien och Portugal var England, till de
konstitutionella grundsatsernas räddning, ett stöd för
drottningarna Isabella och Maria da Gloria. I Afganistan sökte
den brittiska regeringen, till värn för engelska Ostindien,
genom politik och vapen bilda fördämningar mot Ryssland.
Handelsintressen ledde till krig med Kina, hvarvid den
europeiska rättskänslan, som äfven i England lät sig
förnimmas, tog Kinas parti emot den egennyttiga
köpmanspolitik, som för slem vinnings skull fördärfvade ett folk
med opium. Paschan Mohammed Ali af Egypten, hvars
ärelystnad hotade att, Ryssland till fördel, sönderslå
Turkiet, kvästes till underkastelse. Men denna politik,
kostsam som den var, hade också sina motståndare.
Bekymmersamma förhållanden i Canada gåfvo anledning till klander
mot regeringen. Franska katoliker och protestantiska
engelsmän stodo där i harnesk mat hvarandra. Canadas grannar,
Förenta staterna, fruktades såsom de där hade lust till sin
nästas hus. Genom tidsenliga åtgärder lugnades dock
sinnena. Vida svårare anfäktades regeringen hemma af den
jäsande oron bland den fattiga arbetarbefolkningen, som i
en s. k. folkets karta sammanfattade sina långt gående
önskningar, såsom allmän valrätt och arfvoden för underhu-
1 Hennes älskade gemåls död 1861 grep henne så djupt, att sorgen
däröfver i viss grad tryckte sin prägel på hennes följande lif.
Viktoria
förmäld 1840.
Palmerston
utrikesminister
1830 — kort
afbrott
—1841.
En
engelsk-indisk här
intager Kabul
1839.
S. 42.
Amiral Napier
bombarderar
Alexandria
1840.
Folkets karta
1838.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
